Befolkningen blir allt äldre och fler riskerar att drabbas av demenssjukdom. Anhöriga till personer med demenssjukdom behöver i dagens samhälle ta ett större ansvar för vård och omsorg. Ett ökat ansvar leder till att det dagliga livet förändras och att anhöriga kan drabbas av ohälsa. I Sverige är den mest förekommande informella vårdgivaren make eller maka, men vuxna barn tar även ett allt större ansvar kring omsorgen. Syftet med examensarbetet var att beskriva upplevelsen av att vara informell vårdgivare till en förälder med demenssjukdom och hur det påverkar det dagliga livet. Metoden som användes var en scoping review och 20 artiklar inkluderades i studien. Inklusionskriterier gällande artiklarna var publicering efter år 2007, skrivna på engelska, kvalitativa studier, vuxna barn som var informell vårdgivare samt att föräldern bodde i ordinärt boende. Resultatet visade upplevelser av förändrade roller, bristfällig aktivitetsbalans och förändrad social delaktighet. Både positiva och negativa upplevelser av att vara informell vårdgivare framkom. Slutsatsen är att arbetsterapeuten kan hjälpa anhöriga att finna strategier för att på ett långsiktigt sätt kunna hantera vardagen. Arbetsterapeutens yrkeskompetens kan användas i ett förebyggande arbete för att minska risken för begränsad aktivitet och delaktighet bland vuxna barn som vårdar en förälder med demenssjukdom. / The population is getting older and more people are likely to suffer from dementia. In society of today relatives of people with dementia need to take a greater responsibility for the care. Increased responsibility leads to changes in everyday life and can contribute to ill health. In Sweden the most common informal caregivers are husbands or wives, but adult children are taking an increased responsibility for the care. The aim of this study was to describe the experiences of being an informal caregiver to a parent with dementia and how it affects daily living. A scoping review was used as a method and 20 articles were included in this study. Inclusion criteria for the articles were publication after year 2007, written in English, qualitative studies, adult children who were informal caregivers, and that the parent was living in regular housing. The results showed experiences of changed roles, insufficient occupational balance and changed social participation. Both positive and negative experiences of being an informal caregiver emerged. The conclusion is that the overall perspective of the occupational therapist can help relatives to find strategies to manage their daily living in a long-term perspective. The occupational therapist's competence can be utilized in preventive work to reduce the risk of limited activity and participation among adult children who take care of a parent with dementia.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-36021 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Kåremark, Jessika, Karlsson, Miranda |
| Publisher | Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds