Aim: This study aimed to address an important gap in the current state of the literature on adverse childhood experiences and work-related outcomes in adulthood. The research investigates whether childhood adversity is associated with job satisfaction and tenure in adulthood and explores potential mediating factors underlying the association. Method: Utilizing a cross-sectional design, this research draws upon data from the UK Biobank, a large population-based cohort study. The study sample comprised 12,391 participants with an average age of 54.72 years (SD = 5.95), and 52.38% of participants were females, and 90.37% were white. Furthermore, 25.91% had experienced at least one adversity while 1.59% had experienced three or more. Results: Using logistic and gamma regression models adjusted for age, sex, education, and household income, the results confirmed the hypotheses that early adversity is negatively associated with both job satisfaction and tenure in a dose-response fashion. Moreover, neuroticism, social support, avoidant coping, perception of life meaningfulness, and health satisfaction were identified as potential underlying mechanisms. Only neuroticism and social support did not mediate the relationship between adverse childhood experiences and tenure. Conclusion: The findings of this study emphasize the long-term relationships between childhood adversity and work-related outcomes in adulthood and highlights the importance of trauma- informed workplaces to support individuals that has a history of childhood adversity. / Syfte: Denna studie syftade till att undersöka en viktig lucka i den nuvarande forskningen gällande traumatiska barndomsupplevelser och utfall i arbetslivet. De forskningsfrågor som formar denna studie fokuserar på hur barndomstrauman påverkar arbetstillfredsställelse samt anställningstid och huruvida det finns några medierande mekanismer. Metod: Studien använde sig av en tvärsnittsdesign med data från UK Biobank som är en populationsbaserad kohortstudie. Medelåldern för urvalet (12,391 deltagare) i studien var 54,72 år (SD = 5,95), 52,38% av deltagarna var kvinnor, och 90,37% var vita. Dessutom hade 25,91% upplevt minst en traumatisk upplevelse medan endast 1,59% hade upplevt tre eller fler. Resultat: Det användes bland annat en logistisk och gamma regressionsmodell justerade för ålder, kön, utbildning och hushållsinkomst för att bekräfta hypoteserna om att tidiga barndomstrauman är negativt förknippade med arbetstillfredsställelse och anställningstid likt ett dos-responsförhållande. Dessutom visade sig neuroticism, socialt stöd, undvikande coping, uppfattning om livets meningsfullhet och hälsotillfredsställelse ha ett signifikant samband som underliggande mekanismer. Neuroticism och socialt stöd medierade däremot inte förhållandet mellan traumatiska barndomsupplevelser och anställningstid. Med anledning av detta blev hypoteserna om dessa medierande mekanismerna endast delvis bekräftade. Slutsats: Studiens resultat belyser den negativa inverkan barndomstrauman har på arbetsrelaterade utfall samt betonar vikten av att utforma arbetsplatser med ett traumamedvetet bemötande för att stödja individer som har en historia av traumatiska upplevelser.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-231756 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Lillström Stenroos, Kevin |
| Publisher | Stockholms universitet, Arbets- och organisationspsykologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds