Arbetsmiljölagen ger anställda och deras representanter, skyddsombuden, rätt att delta i det systematiska arbetsmiljöarbete som arbetsgivaren har skyldighet att arrangera. Forskning om deltagande har i stor utsträckning varit fokuserad påstrukturella och organisatoriska förutsättningar för anställdas deltagande. Mycket tyder dock på att anställda inte utnyttjar sina starka rättigheter. Avhandlingens analyserar arbetsmiljödeltagandet genom en fallstudie på ett pappersbruk med väl etablerade organisatoriska strukturer för deltagande i syfte att förklara deltagandets grunder bortom de strukturella villkoren. Syfte är att förstå varför anställda inte i avsedd omfattning utnyttjar de möjligheter till arbetsmiljöinflytande som lagstiftning och goda strukturella villkor ger. Avhandlingen visar hur anställda i stor utsträckning handskas med arbetets risker och belastningar genom sin kollektivt utvecklade kompetens, förståelse och ansvar för varandra och i mindre utsträckning genom att interagera med arbetsgivaren genom arbetsmiljödeltagande. Etienne Wengers begrepp ”praktikgemenskaper” används i avhandlingen tillsammans med Paavo Bergmans analys av lagarbete och betydelsen av processpecifik kompetens för att klarlägga de sociala processer för meningsskapande som betingar anställdas deltagande i arbetsmiljöarbetet. Med Lysgaards begrepp ”arbetarkollektivet” visar också avhandlingen på betydelsen av maktrelationerna mellan operatörer och arbetsgivare för möjligheterna att etablera en gemensam kunskapsprocess kring arbetsmiljö genom de former för arbetsmiljödeltagande som var etablerade på pappersbruket. / Swedish law gives employees, and their representatives, rights to participate in the employer’s systematic occupational health and safety management. Research on worker participation in OHSM has mainly focused on structural conditions for participation such as organisational arrangements, industrial relations, or union support. There are however indications that employees do not use their strong legal rights. The aim of the present thesis is to understand the prerequisites and conditions for worker OHSM participation, seen here as a joint knowledge process for work environment issues. More precisely, the thesis aims to analyse the significance of workers’ local and situated knowledge, the construction of participative practices, and the problems and advantages of representative participation. The thesis also aims to explain the paradox that favourable structural conditions for participation are only partly used by the workers, despite evident risks at work. The empirical basis is a case study at a paper mill. The mill was chosen as its OHSM to a large extent fulfils what research claims are necessary structural conditions for effective participation. To understand the possibilities and problems of such participation, the analysis uses a combination of three theoretical perspectives on work and (situated) knowledge: Etienne Wenger’s (1998) approach to communities of practice; Paavo Bergman’s (1995) analysis of teamwork in the process industry; and Sverre Lysgaard’s (1961) theory of the workers’ collective.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-100656 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Sjöström, John |
| Publisher | Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköping |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Linköping Studies in Arts and Science, 0282-9800 ; 599 |
Page generated in 0.0025 seconds