<p>I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och</p><p>1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.</p><p>Fenomenet kallas ”the leaky pipeline” och liknar den akademiska världen vid ett</p><p>läckande rör där kvinnor läcker ut i högre utsträckning än män. Också i Sverige, och vid</p><p>Stockholms universitet, verkar kvinnor ”läcka ur systemet”; trots att kvinnor idag</p><p>generellt har bättre universitetsbetyg än män, är andelen kvinnor som fortsätter att</p><p>studera på högre nivåer fortfarande låg.</p><p>Stockholms universitet har jämställdhet som ett av sina grundläggande mål, och</p><p>sociologiska institutionen är en av de institutioner som har störst andel kvinnliga</p><p>studenter. 80 procent av studenterna och drygt hälften av doktoranderna är kvinnor.</p><p>Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.</p><p>Fortfarande dominerar män bland lektorer och professorer på institutionen och de</p><p>senaste åren har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjänst. Eftersom fasta tjänster</p><p>är eftersträvansvärda inom universitetet är det viktigt att studera hur rekryteringen till</p><p>dessa tjänster går till.</p><p>Syftet med denna uppsats är att se om det förekommer en jämställd rekrytering av</p><p>lektorer vid Sociologiska Institutionen på Stockholms Universitet. Genom ett</p><p>diskursanalytiskt tillvägagångssätt analyseras därför sakkunnighetsutlåtanden till</p><p>samtliga tjänstetillsättningar av lektorer mellan åren 2003 till 2007.</p><p>Uppsatsens resultat visar inte på något systematiskt missgynnande av kvinnor.</p><p>Däremot är kvinnor kraftigt underrepresenterade bland sakkunnigas toppkandidater.</p><p>Endast 4 av de 16 topp-fyra-placerade var kvinnor. Slutsatsen är att hur man disponerar</p><p>sin tid efter avlagd doktorsexamen är av högsta vikt för ens möjligheter till befordran.</p><p>Det som värderas högst visar sig vara hög forskningsmässig produktivitet av hög kvalité</p><p>En potentiell källa till sämre förutsättningar är därför främst att ägna för mycket tid åt</p><p>undervisning och publicera mindre, något som verkar vanligare bland kvinnor.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:su-39406 |
| Creators | Andersson, Sara |
| Publisher | Stockholm University, Department of Sociology |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0024 seconds