Studien undersöker hur boendesegregationen har utvecklat sig i Danmark, och Sverige från 1800-talet fram till idag och hur problematiken kring segregation diskuteras i de olika länderna. Arbetet syftar till att undersöka vilka generella strategier och specifika åtgärder respektive land använder för att minska segregationsproblematiken på nationell såväl som lokal nivå. En jämförelse mellan dessa strategier och åtgärder ämnar undersöka ifall ett ökat samarbete mellan länderna skulle öka kunskapsunderlaget och underlätta arbetet mot boendesegregationens problem. Segregeringen är ett problem som många länder kämpar mot. Det som är intressant äratt många länder definierar segregationen olika, ser olika på kärnproblematiken och använder olika metoder för att försöka minska detta. Hur de olika länderna definierar begreppet och dess problematik berör även på vilket sätt man ämnar åtgärda problemen i respektive land. Historiskt sett har olika typer av segregation förekommit utan att det har lett till samm aproblematik som fenomenet utgör i dagsläget. Så vad är det som gör segregationen tilldet stora samhällsproblemet det är i nuläget? Varför är segregation ett problem? Somtidigare nämnts i arbetet kan segregation ha negativa konsekvenser på individers livschanser och förutsättningar. Men segregationen är emellertid inte ett problem som berör alla. Det finns många exempel på hur resursstarka grupper segregerar sig själva från det övriga samhället – och drar fördelar av detta. För dem som i stället är resurssvaga och bor i utsatta områden är segregationen mindre fördelaktig. Möjligheterna att påverka sin situation är då ofta begränsade. I en forskning om konsekvenserna av segregation visar studiens resultat att hushållens geografiska fördelning påverkar människors livsmöjligheter. segregation kan även få positiva konsekvenser för de som bor eller växer upp i resursstarka områden. Likaså visar forskning att det kan vara positivt för en individ att bo tillsammans med andra invandrare från samma land om gruppens socioekonomiska status är relativt hög (Nordiskaministerrådet 2019: 7). Samtidigt visar många studier att segregation får negativa konsekvenser för dem med sämre förutsättningar (Ibid. 8) Enligt svensk och internationell forskning har invånare i socioekonomiskt utsatta områden sämre livschanser vad gäller skolresultat, utbildningsnivå, arbetsmarknadsmöjligheter, hälsa och livsstil (FORTE 2017:7).
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:bth-24747 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Neerings, Helène, Abdulrahman, Nermin |
| Publisher | Blekinge Tekniska Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds