Bakgrund: Sverige har blivit ett mångkulturellt land. Detta kan leda till svårigheter i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Dessa hinder kan leda till missförstånd och felbedömningar i vården. Syfte: Syftet var att beskriva transkulturell omvårdnad och kommunikation. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar hittades via databaserna PUBMED och CINAHL. Artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i resultatet. Resultat: I analysen av artiklarna framkom tre kategorier och fem subkategorier: Upplevelsen av transkulturell vård med subkategorierna: Patientens upplevelse och sjuksköterskans upplevelse. Språkbarriärer utan subkategorier. Strategier för att skapa en god kommunikation med subkategorierna: professionell tolk, anhörig som tolk och flerspråkiga vårdgivare. Det fanns svårigheter i att införskaffa sig kunskap om de olika kulturerna. Bristen på kommunikation ledde till att patienten inte upplevde delaktighet och autonomi i sin vård. Tolkar och flerspråkiga sjuksköterskor ansågs kunna bryta språkbarriärerna. Slutsats: Sjuksköterskorna hade inte tillräcklig kunskap om transkulturell omvårdnad, vilket ledde till en rädsla hos sjuksköterskorna att göra misstag och orsaka förolämpning. Sjuksköterskor som var flerspråkiga utnyttjades och anhöriga användes istället för att ta in en professionell tolk. Språkbarriärerna skapade hinder i kommunikationen mellan patienten och sjuksköterskan och hotade patientsäkerheten som till exempel utfallet av identitetskontroller vid medicinadministreringar. Även patienterna kände sig begränsade av språkbarriären då de inte kunde förmedla sina känslor om sin situation. / Background: Sweden has become a multicultural country. Which may lead to communication difficulties between the nurse and the patient. These barriers can lead to misunderstandings and misdiagnosis. Aim: The aim of the study was to describe transcultural care and communication. Method: The study was conducted as a literature review were 13 scientific articles were found via the databases PUBMED and CINAHL. Articles were quality-reviewed, analyzed and compiled in the result. Results: The analysis of the articles emerged three categories and five subcategories. The experience of transcultural care with the subcategories: Patient experience and nurse experience. Language barrier without subcategories. Strategies for creating good communication with the subcategories: professional interpreter, family members as interpreters and bilingual nurses. There were difficulties in getting knowledge about the different cultures. The lack of communication led to the patient not experiencing involvement and autonomy. Interpreters and bilingual nurses was considered to break the languagebarrier. Conclusion: Nurses experienced lack of knowledge about the patient's culture, which lead to a fear in nurses to make mistakes and cause insults. The bilingual nurses and family members were used as interpreter, instead of taking in a professional interpreter. The language barriers created obstacles in the communication between the patient and the nurse as, for example the outcome of identity checks during distribution of pharmaceutical. Even the patients felt limited by the language barrier, as they could not convey their feelings about their situation.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-29439 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Hussein Elmi, Ifraax, Palomaa, Ida |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Omvårdnad, Högskolan Dalarna, Omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds