Return to search

Lärande nätverk : En social oas i utvecklingsprocessen

Intresset för nätverk mellan organisationer växer i arbetslivet. Fler och fler chefer, ledare och ansvariga går med i nätverk för att få stöd i sitt utvecklingsarbete. Varför? Vad är det för speciellt med lärande i nätverk? Vad får individen och organisationen ut? Mina egna och kollegors erfarenheter från tio års praktiskt arbete i fem nätverk i Halland, har gett mig en unik tillgång till data för att söka svar på frågorna. Med hjälp av flervetenskaplig teori och tidigare empirisk forskning har jag skapat en modell över nätverk som stöd i utvecklingsprocessen. Modellen har jag använt till att analysera mina data för att förstå lärprocessen i nätverk, vilka förutsättningar och organiseringsformer som är viktiga för att stimulera det kollektiva lärande som uppstår i samverkan mellan olika individer och organisationer. Jag har även undersökt vad deltagandet ger i utbyte och vad som stödjer respektive hindrar en transformering till organisatorisk nytta och förändring. Resultaten visar att nätverk fungerar som en social oas för chefer och ledare, som kan vara ganska ensamma och osäkra i sitt arbete. De uppskattar en plats där de kan möta andra i en liknande situation, för att under tillitsfulla former utbyta erfarenheter och reflektera över sina handlingsalternativ. Deltagarnas olikheter tillför variationer som stimulerar ett kreativt lärande och genererar innovativa idéer. I stort sett alla deltagare är mycket positiva till nätverkformen. Utbytet är huvudsakligen personliga insikter och kunskaper i form av ökat självförtroende, reducerad osäkerhet och stärkt förändringskompetens. Deltagandet ger även inspiration, idéer och organisatoriska förändringsförslag. När dessa sedan ska föras över från nätverket till organisationen möter dock deltagarna ofta svårigheter och hinder. Organisationernas förmåga att absorbera nätverksresultaten brister. De har många gånger svårt att ta tillvara nya kunskaper och idéer, att integrera nätverkslärande med organisatoriskt lärande och därmed svårt att utnyttja den utvecklingspotential som nätverk rymmer. Viktiga hinder är strategi- och förankringsbrist på ledningsnivån. Nätverkets styrka som en stödjande social oas för deltagaren i utvecklingsprocessen rymmer också en svaghet. Utbytet riskerar att begränsas till personlig bekräftelse och bidra till få organisatoriska förändringar. För att undvika detta behöver deltagarens, organisationens och nätverkets utvecklingssyfte tydliggöras från början. Analysen leder fram till en idealmodell av en utvecklingsprocess med stöd av nätverk. I modellen stimulerar gemensamma reflektionen över praktiska erfarenheter ett kreativt lärande som ger nya kunskaper och idéer i utbyte. När dessa ska överföras och tillämpas i verksamheten behövs en utvecklingsorganisation med en ledning som kan ta ett strategiskt helhetsgrepp över förändringsprocessen. Slutsatserna talar för lärande nätverk som ett stöd i utvecklingsprocessen. De talar för fortsatt forskning för att pröva idealmodellen och för att fördjupa kunskaperna om absorberingssvårigheten och strategibristen.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-14276
Date January 2010
CreatorsHolmquist, Mats
PublisherHögskolan i Halmstad, Regionalt lärande och ledarskap (RELL), Luleå
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeDoctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationDoctoral thesis / Luleå University of Technology, 1402-1544

Page generated in 0.0021 seconds