Bakgrund: I många idrotter såsom innebandy används vanligen statisk stretching (SS) som en del av uppvärmningen i tron om att öka prestation trots att statisk stretching har visat sig ha negativ inverkan på aktiviteter som involverar styrka, power, sprint och agility. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka om olika stretchmetoder SS, dynamisk stretching (DS) och ingen stretching (IS) som en del av uppvärmningen påverkade agility och/eller rörelseomfång (ROM) i hamstring hos manliga innebandyspelare i superelitligan och om en eventuell effekt varade upp till 10 min in i testtillfället. Metod: Vid tre testtillfällen testades de olika stretchmetoderna (SS, DS och IS) efter avslutad uppvärmning. Alla tre stretchmetoderna utfördes vid varje testtillfälle efter randomiserad ordning på tre olika grupper. Agility och rörlighet testades med T-test (s) och passive straight leg raise test (o) vid 0 min, 5 min och 10 min efter avslutad stretching. Totalt 9 testpersoner slutförde studien. Resultat: Vid både 0 min och 5 min efter avslutad stretching noterades bäst tid på T-test (s) efter DS (10,20 ± 0,98 samt 9,92 ± 0,49). Vid 10 min noterades bäst tid efter IS (9,68 ± 0,16). Ingen statistisk signifikant skillnad fanns mellan de olika stretchmetoderna och T-test vid varken 0 min (p = 0,93), 5 min (p = 0,90) eller 10 min (p = 0,29). Vid både 0 min och 5 min efter avslutad stretching gav SS det högsta medelvärdet (o) för ROM (73,56 ± 5,79 samt 71,67 ± 7,12). Vid 10 min gav DS det högsta medelvärdet (73,44 ± 8,75). Ingen statistisk signifikant skillnad fanns heller mellan de olika stretchmetoderna och ROM vid varken 0 min (p = 0,92), 5 min (p = 0,94) eller 10 min (p = 0,71). Slutsats: Resultaten i denna studie saknar statistisk signifikans men visar på en svag trend att SS skulle kunna försämra agility samtidigt som den ökar ROM i hamstring och att prestationsförsämringarna gradvis stagnerar. Emellertid gav både DS och IS likvärdiga eller bättre resultat på T-test i förhållande till SS och med det i åtanke rekommenderas för utförande av SS att förlägga den vid separata tillfällen eller i anslutning med avslutad aktivitet. / Background: In many sports such as floor ball static stretching (SS) is commonly used as part of the warm up to increase performance even though SS has shown to have a negative impact on activities involving strength, power, sprint and agility. Purpose: The purpose of this study was to investigate if different stretching methods SS, dynamic stretching (DS) and no stretching (IS) as a part of the warm up affected agility and/or flexibility (ROM) of the hamstring in male elite floor ball players and if the possible effect lasted up to 10 minutes in the test occasion. Methods: At three different days the different stretching methods (SS, DS and IS) were tested after warm up. The three stretching methods were performed at every test occasion in a randomized order on three different test groups. Agility and flexibility were tested with T-test (s) and passive straight leg raise (o) at 0 min, 5 min and 10 min after warm up. A total of 9 subjects completed the study. Results: At both 0 min and 5 min after completed stretching the best time on T-test (s) was performed after DS (10,20 ± 0,98 and 9,92 ± 0,49). At 10 min the best time was performed after IS (9,68 ± 0,16). No significant difference between the different stretching methods and T-test was found at neither 0 min (p = 0,93), 5 min (p = 0,90) nor 10 min (p = 0,29). At both 0 min and 5 min after completed stretching the highest values on ROM (o) was measured after SS (73,56 ± 5,79 and 71,67 ± 7,12). At 10 min highest value was measured after DS (73,44 ± 8,75 ). No significant difference between the different stretching methods and ROM was found at neither 0 min 0 min (p = 0,92), 5 min (p = 0,94) nor 10 min (p = 0,71). Conclusion: The results of this study lack significance but show a weak trend that SS possibly could impair agility but increase flexibility in hamstring and that the performance impairment gradually stagnates. However both DS and IS gave equal or better results on T-test in comparison to SS and with that in mind SS should be performed at a separate occasion or adjacent to the end of the activity.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-17763 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Möller, Malin, Sander, Erik |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Biomekanik och biomedicin, Högskolan i Halmstad, Biomekanik och biomedicin |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds