Syftet med studien var att undersöka om förskollärare använder sig av några strategier för att hjälpa barn med samspelssvårigheter in i lek, och att upprätthålla lek. Jag ville därför också se om, och i sådana fall hur, de kommer till slutsatsen att ett barn har samspelssvårigheter. De metoder som valdes för arbetet var en webbenkät, intervjuer av sex förskollärare och av två specialpedagoger. För att komplettera data samlades och analyserades också de strukturerade underlag som de intervjuade förskollärarna beskrev att de använde sig av i sina respektive verksamheter för observation, dokumentation och reflektion. Slutsatsen är att det finns flera strategier representerade bland de intervjuade som syftar till att, på ett eller annat sätt, hjälpa barn till bättre samspel och lek. Bland flera finns till exempel strategier som bygger på att förskolläraren tolkar och tydliggör samspelets mekanismer, arrangerar tillfällen för mindre sociala sammanhang och verkar för tydlighet och trygghet i förskolan. Det blir också tydligt hur förutsättningarna kan skilja sig åt, både för de vuxna och för barnen, när det kommer till att upptäcka och arbeta med samspelssvårigheter på förskolorna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-12667 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Rödin, Maria |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0716 seconds