Digitaliseringen har varit en drivkraft för planerare att effektivt använda geografiska informationssystem (GIS) som ett verktyg för att förstå tillgång och närhet till stadens målpunkter. Samtidigt har forskare uppmärksammat en implementeringslucka mellan forskare, utvecklare och slutanvändare inom digitala planeringsverktyg. Det är luckan mellan digitala planeringsverktyg framtagna av forskare och de verktyg som idag är vanliga bland planerare. Syftet med studien var att utifrån tre svenska städer undersöka orsaken bakom implementeringsluckan och hur den kan avhjälpas med målet att främja planerares förståelse för tillgänglighetsanalyser av kollektivtrafik med space syntax. Undersökningen har genomförts med en blandmetod som kombinerar kvantitativ GIS-analys med kvalitativ återkoppling från planerare inom offentlig förvaltning. GIS-analysen har undersökt tillgängligheten tillbusshållplatser i Falun, Gävle, och Uppsala med det space syntax-besläktade konceptet place syntax. Med place syntax beräknades täckningsgraden av kollektivtrafik i vardera stad tillsammans med space syntax-relaterade mått påstädernas topologi. Därefter genomfördes en kompletterande korrelationsanalys för att närmare förstå sambandet mellan befolkningsfördelning och avstånd till busshållplatser. Intervjuer genomfördes med planerare som arbetar med kollektivtrafikplanering, samt en konsult och en forskare inom ämnet. Resultatet av GIS-analysen skickades ut till samtliga respondenter från kommun och region för att låta dem beskriva sina tankar om metodens tillämpbarhet i deras arbete. Resultatet visar att utvecklingen av digitala planeringsverktyg sker i snabbare takt än offentlig förvaltning kan hänga med, vilket bidrar till implementeringsluckan. Bidragande faktorer till det är offentlig förvaltnings begränsade resurser och att avancerad kompetens, om den finns, kan bli personbunden och därmed flyktig. Offentlig förvaltnings forskningskontakt är begränsad men via inhyrda konsulter kan viss forskningskontakt uppnås. Tillämpbarheten av place syntax tool (PST) anses vara god bland de undersökta utövarna inom offentlig förvaltning, men kräver viss grundläggande GIS-kunskap. För att motarbeta implementeringsluckan föreslås att möjligheten för ett nationellt samarbete mellan planeringsutövare och utvecklare av forskningsanknutna planeringsverktyg bör utredas. / Digitalization has been a driving force behind urban planners’ adoption of geographic information systems as a tool for understanding accessibility to urban points of interest. Meanwhile researchers have identified an implementation gap between researchers, developers, and end users of digital planning tools - the gap between digital planning tools developed by researchers and the ones commonly in use by practitioners. The aim of the study was to identify causes behind the implementation gap and how it may be reduced, with the goal of improving planning practitioners’ understanding of accessibility analyses of public transport with space syntax. The study was conducted using mixed methods that combined quantitative GIS analysis with qualitative feedback from planning practitioners from two municipalities and one region. The GIS analysis investigated the accessibility to bus stops in Falun, Gävle, and Uppsala using the space syntax-related concept place syntax. Place syntax was used to calculate the coverage of public transport in each city along with space syntax-related measurements of urban topology. A correlation analysis was then performed in order to gain further understanding of the correlation between population distribution and their distance to bus stops in each city. Interviews were conducted with respondents knowledgeable about public transport planning from each of the cities, along with an expert consultant and a researcher in the field. The results of the GIS analyses were shared with the respondents from the municipalities and region to allow them to share their thoughts about the method’s applicability in their work. The result shows that planning practitioners cannot keep up with the development of digital planning tools, contributing to the implementation gap. This is at least in part because of planning practitioners’ limited resourcesand that advanced knowledge, if available, may be tied to individual people and therefore fleeting. Planning practitioners’ contact with research is limited although some research contact can be achieved by hiring consultants. The applicability of place syntax tool (PST) for is considered to be good for planning practitioners, although some GIS knowledge is required. To mitigate the implementation gap the study suggests that the feasibility of a national cooperation between planning practitioners and planning researchers shouldbe investigated.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-39153 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Quaresmini Köhler, Chester, Maric Larsson, Dexter |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Samhällsbyggnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds