Return to search

Bonuspoängsystem i högre utbildning : En studie om undervisningsrelaterat bonuspoängsystem

I följande studie uppmärksammas arbetsformen och systemet bonuspoäng. Arbetsformen bygger på att elever tilldelas bonuspoäng vid korrekt utförande av vissa extra tilldelade arbetsuppgifter. Dessa extrapoäng tillgodoräknas till studentens förmån vid examination t.ex. vid en tentamen. Denna pedagogiska arbetsform är idag stark präglad och vanligt förekommande inom universitet och högskolor, vilket noteras i denna undersökning. Arbetsformen är särskilt framträdande inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap (främst inom ämnesområdena matematik och data). Detta framgår genom analys av 300 webbsidor. Vidare framgår att Uppsala Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan är de lärosäten som i störst utsträckning utövar arbetsformen. Tidigare genomförd forskning, som förvisso är begränsad i sitt utbud, beskriver ofta att undervisningsmodellen har ett motiverande syfte, som skall motivera studenterna till en kontinuerlig arbetsinsats under en kurs. Vidare framgår av tidigare forskning att systemet uppfattas som positivt och fått bra gensvar bland de studerande. Dock har tidigare forskning sällan berört och undersökt arbetsformen utifrån de infallsvinklar förekommande i denna undersökning. Därmed är följande studie kompletterande mot tidigare forskning och fyller behovet av att undersöka och sammanställa en större utövargrupps förhållningssätt angående bonussystemets tillämpning. Syftet med denna studie är att undersöka vilka åsikter, förhållningssätt och ståndpunkter pedagogerna som tillämpar bonuspoängsystemet i undervisningen har kring användandet av detta system. Undersökningen har möjliggjorts med hjälp av en enkätundersökning riktad till 98 internetregistrerade utövare, varav 34 respondenter (de flesta med cirka 5-10 års erfarenhet av systemutövande) valde att deltag. Undersökningen visar fall där arbetsmetoden har tillämpats i mer än 20 år. Vidare utövas arbetsformen främst av män vars namn är förekommande i den svenska ”kalendariska namnsystemet”. Undersökningen visar att arbetsformen oftast tillämpas då pedagogen ”önskar” aktivera studenterna tidigt under en kurs samtidigt som pedagogen eftersträvar att uppmuntra till aktiv, kontinuerligt och fortlöpande arbetsgång. Dock anser pedagogen (systemutövaren) att systemet kan bidra till en större arbetsbörda samtidigt som det föreliggande negativa ”säkerhetsaspekter” i form av risker med fusk och plagiat och svårkontrollerbara uppgifter. Vidare visar studien tendenser till positiva uppfattningar om eventuella tillämpningsmöjligheter på lägre studienivåer (grund- och gymnasieskolan). Baserad på studiens erhållna resultat anses systemet involvera positiva egenskaper som gör denna till ett möjligt och kraftfull pedagogiskt verktyg.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-815
Date January 2008
CreatorsAmani, Peyman
PublisherHögskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0033 seconds