<p>I följande studie uppmärksammas arbetsformen och systemet bonuspoäng. Arbetsformen bygger på att elever tilldelas bonuspoäng vid korrekt utförande av vissa extra tilldelade arbetsuppgifter. Dessa extrapoäng tillgodoräknas till studentens förmån vid examination t.ex. vid en tentamen.</p><p>Denna pedagogiska arbetsform är idag stark präglad och vanligt förekommande inom universitet och högskolor, vilket noteras i denna undersökning. Arbetsformen är särskilt framträdande inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap (främst inom ämnesområdena matematik och data). Detta framgår genom analys av 300 webbsidor. Vidare framgår att Uppsala Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan är de lärosäten som i störst utsträckning utövar arbetsformen.</p><p>Tidigare genomförd forskning, som förvisso är begränsad i sitt utbud, beskriver ofta att undervisningsmodellen har ett motiverande syfte, som skall motivera studenterna till en kontinuerlig arbetsinsats under en kurs. Vidare framgår av tidigare forskning att systemet uppfattas som positivt och fått bra gensvar bland de studerande. Dock har tidigare forskning sällan berört och undersökt arbetsformen utifrån de infallsvinklar förekommande i denna undersökning. Därmed är följande studie kompletterande mot tidigare forskning och fyller behovet av att undersöka och sammanställa en större utövargrupps förhållningssätt angående bonussystemets tillämpning. Syftet med denna studie är att undersöka vilka åsikter, förhållningssätt och ståndpunkter pedagogerna som tillämpar bonuspoängsystemet i undervisningen har kring användandet av detta system. Undersökningen har möjliggjorts med hjälp av en enkätundersökning riktad till 98 internetregistrerade utövare, varav 34 respondenter (de flesta med cirka 5-10 års erfarenhet av systemutövande) valde att deltag.</p><p>Undersökningen visar fall där arbetsmetoden har tillämpats i mer än 20 år. Vidare utövas arbetsformen främst av män vars namn är förekommande i den svenska ”kalendariska namnsystemet”. Undersökningen visar att arbetsformen oftast tillämpas då pedagogen ”önskar” aktivera studenterna tidigt under en kurs samtidigt som pedagogen eftersträvar att uppmuntra till aktiv, kontinuerligt och fortlöpande arbetsgång. Dock anser pedagogen (systemutövaren) att systemet kan bidra till en större arbetsbörda samtidigt som det föreliggande negativa ”säkerhetsaspekter” i form av risker med fusk och plagiat och svårkontrollerbara uppgifter. Vidare visar studien tendenser till positiva uppfattningar om eventuella tillämpningsmöjligheter på lägre studienivåer (grund- och gymnasieskolan).</p><p>Baserad på studiens erhållna resultat anses systemet involvera positiva egenskaper som gör denna till ett möjligt och kraftfull pedagogiskt verktyg.</p>

I följande studie uppmärksammas arbetsformen och systemet bonuspoäng. Arbetsformen bygger på att elever tilldelas bonuspoäng vid korrekt utförande av vissa extra tilldelade arbetsuppgifter. Dessa extrapoäng tillgodoräknas till studentens förmån vid examination t.ex. vid en tentamen. Denna pedagogiska arbetsform är idag stark präglad och vanligt förekommande inom universitet och högskolor, vilket noteras i denna undersökning. Arbetsformen är särskilt framträdande inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap (främst inom ämnesområdena matematik och data). Detta framgår genom analys av 300 webbsidor. Vidare framgår att Uppsala Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan är de lärosäten som i störst utsträckning utövar arbetsformen. Tidigare genomförd forskning, som förvisso är begränsad i sitt utbud, beskriver ofta att undervisningsmodellen har ett motiverande syfte, som skall motivera studenterna till en kontinuerlig arbetsinsats under en kurs. Vidare framgår av tidigare forskning att systemet uppfattas som positivt och fått bra gensvar bland de studerande. Dock har tidigare forskning sällan berört och undersökt arbetsformen utifrån de infallsvinklar förekommande i denna undersökning. Därmed är följande studie kompletterande mot tidigare forskning och fyller behovet av att undersöka och sammanställa en större utövargrupps förhållningssätt angående bonussystemets tillämpning. Syftet med denna studie är att undersöka vilka åsikter, förhållningssätt och ståndpunkter pedagogerna som tillämpar bonuspoängsystemet i undervisningen har kring användandet av detta system. Undersökningen har möjliggjorts med hjälp av en enkätundersökning riktad till 98 internetregistrerade utövare, varav 34 respondenter (de flesta med cirka 5-10 års erfarenhet av systemutövande) valde att deltag. Undersökningen visar fall där arbetsmetoden har tillämpats i mer än 20 år. Vidare utövas arbetsformen främst av män vars namn är förekommande i den svenska ”kalendariska namnsystemet”. Undersökningen visar att arbetsformen oftast tillämpas då pedagogen ”önskar” aktivera studenterna tidigt under en kurs samtidigt som pedagogen eftersträvar att uppmuntra till aktiv, kontinuerligt och fortlöpande arbetsgång. Dock anser pedagogen (systemutövaren) att systemet kan bidra till en större arbetsbörda samtidigt som det föreliggande negativa ”säkerhetsaspekter” i form av risker med fusk och plagiat och svårkontrollerbara uppgifter. Vidare visar studien tendenser till positiva uppfattningar om eventuella tillämpningsmöjligheter på lägre studienivåer (grund- och gymnasieskolan). Baserad på studiens erhållna resultat anses systemet involvera positiva egenskaper som gör denna till ett möjligt och kraftfull pedagogiskt verktyg.

Syftet med studien är att belysa studenters copingprocesser, d.v.s. appraisal och copingstrategier, inför examinationsformerna salstentamen och hemtentamen. En intervjustudie genomfördes med åtta kvinnliga studenter inom samma program på en högskola i Sverige. Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att examinationer oavsett form skapar stress, även om studenterna inte upplever en hemtentamen som lika hotfull eller utmanande som en salstentamen. Den tid som studenterna har till förfogande under de olika tentamina och hur de utvärderar examinationsformerna visade sig ha stor betydelse för de copingstrategier som används både inför och under hem- och salstentamen. En av de större skillnaderna visade sig vara hur studenterna studerar inför de olika tentamina. / The purpose of this study is to highlight students' copingprocesses, i.e., appraisal and coping strategies, for written exam and take-home exam. Interviews were conducted with eight female students within the same program at a university in Sweden. Data were analyzed using inductive thematic analysis. The results showed that examinations regardless of form create stress, even if the students do not experience a take-home exam as equally threatening or challenging as a written exam. The time that students have available during the different exams and the primary appraisal of the examination proved to be very important for the coping strategies used both before and during the exam. One of the major differences proved to be how students study for the different exams.

Examensarbetet bygger på en empirisk undersökning. Datamaterialet är insamlat genom intervjuer med två högstadielärare, samt genom enkäter som besvarats avfemtiofyra högstadieelever. Syftet med examensarbetet har varit att få kunskap om hur allsidig och därmed likvärdig examinationen i är på högstadiet i ämnet samhällskunskap. Vår erfarenhet från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) har varit att examinationsformerna inom SO-ämnena vanligtvis är ensidiga och oftast innebär ett skriftligt prov som avslutar arbetsområdet. Både Skolverket och Skollagen lyfter fram vikten av ett allsidigt (varierat) och likvärdigt arbetssätt i skolan för att hjälpa eleverna att utvecklas utifrån sina personliga förutsättningar. Resultatet av intervjuerna och enkätsvaren har analyserats med hjälp av ramfaktorteorin. Teorin menar att det finns faktorer, yttre och inre, som påverkar lärarens arbetssituation. Resultatet visar att ramfaktorer kan upplevas på olika sätt av lärarna, antingen som hämmande eller som främjande.

Denna studie syftade till att bidra med kunskap om vilka faktorer som påverkar lärarutbildares användning av digitala multimodala texter som examinationsform i grundlärar­programmens kurser samt vilka kriterier och metoder som används vid bedömning av texterna. Som teoretisk referensram användes multimodal teoribildning och design­teoretiskt perspektiv. Genom en enkätundersökning tillfrågades lärarutbildare i grundlärar­programmen F-3 och 4-6 vid 16 svenska lärosäten om användning och bedömning av digitala multimodala texter som examinationsform. Enkäten besvarades av 101 grundlärarutbildare varav 42 uppgavs använda digitala multimodala texter som examinationsform. Resultatet som analyserades statistiskt visade att grundlärar­utbildares intresse för digitala multimodala texter som examinationsform påverkar användningen av dem. Examinationsformen används av grundlärarutbildare i störst omfattning för att öka lärarstudenters möjligheter att visa kunskaper på flera sätt och för att öka deras erfarenheter inför egen undervisning. Resultatet visade även att bedömning i huvudsak utgår från lärar­studen­ters för­ståelse för ämnes­innehållet samt deras kommunika­tions- och analysförmåga. Summativ bedömningsmetod används i störst omfattning. De slutsatser som drogs av studiens resultat var att det finns behov av att lärar­utbildare, särskilt i ämnet svenska och svenska som andraspråk, ser digitala multimodala texters potential för menings­skapande, och fördjupar kunskapen om dem. Det finns även behov av både digital kompetenshöjning och ökade kunskaper i multimodalt textskapande. En förutsättning för att digitala multimodala texter ska komma till sin rätt som examinationsform i grundlärar­utbildningen är att det utformas valida bedömningskriterier som omfattar texternas hela meningspotential samt bedömningsmetoder som är möjliga att använda i praktiken. På grund av det begränsade och icke representativa urvalet är studiens resultat inte statistiskt generaliserbart.