Denna studie syftade till att bidra med kunskap om vilka faktorer som påverkar lärarutbildares användning av digitala multimodala texter som examinationsform i grundlärar­programmens kurser samt vilka kriterier och metoder som används vid bedömning av texterna. Som teoretisk referensram användes multimodal teoribildning och design­teoretiskt perspektiv. Genom en enkätundersökning tillfrågades lärarutbildare i grundlärar­programmen F-3 och 4-6 vid 16 svenska lärosäten om användning och bedömning av digitala multimodala texter som examinationsform. Enkäten besvarades av 101 grundlärarutbildare varav 42 uppgavs använda digitala multimodala texter som examinationsform. Resultatet som analyserades statistiskt visade att grundlärar­utbildares intresse för digitala multimodala texter som examinationsform påverkar användningen av dem. Examinationsformen används av grundlärarutbildare i störst omfattning för att öka lärarstudenters möjligheter att visa kunskaper på flera sätt och för att öka deras erfarenheter inför egen undervisning. Resultatet visade även att bedömning i huvudsak utgår från lärar­studen­ters för­ståelse för ämnes­innehållet samt deras kommunika­tions- och analysförmåga. Summativ bedömningsmetod används i störst omfattning. De slutsatser som drogs av studiens resultat var att det finns behov av att lärar­utbildare, särskilt i ämnet svenska och svenska som andraspråk, ser digitala multimodala texters potential för menings­skapande, och fördjupar kunskapen om dem. Det finns även behov av både digital kompetenshöjning och ökade kunskaper i multimodalt textskapande. En förutsättning för att digitala multimodala texter ska komma till sin rätt som examinationsform i grundlärar­utbildningen är att det utformas valida bedömningskriterier som omfattar texternas hela meningspotential samt bedömningsmetoder som är möjliga att använda i praktiken. På grund av det begränsade och icke representativa urvalet är studiens resultat inte statistiskt generaliserbart.