En individs liv efter ett fängelsestraff omfattar nya anpassningar i samhället som arbete, bostad och möjligheten att återigen vara delaktig i samhället. I processen av återanpassning upplever dessa individer bemötandet av stigmatisering och stämpling, vilket har stor påverkan på individen och dess process. För fängelsedömda individer som har avtjänat sin tid kan relationen till familjen anses vara antingen en risk- eller skyddsfaktorer för återanpassning i samhället. Idag läggs inte fokus på hur individen upplever återanpassning till samhället samt hur det påverkar dem, därför tycker vi att det är ett viktigt område att belysa och uppmärksamma. Syftet med denna studie är att undersöka individens återanpassning i samhället efter att ha avtjänat ett fängelsestraff, med fokus på arbetssökande och familjerelationer. Detta kommer att genomföras ur ett socialpsykologiskt perspektiv där stigmatisering och sociala band är fördjupande begrepp som kommer att belysas. Med en socialpsykologisk ansats genomförs studien utifrån stigmateorin, kontrollteorin och stämplingsteorin. Tio semistrukturerade intervjuer med män mellan 30-55 år som har avtjänat ett fängelsestraff för narkotikabrott inom loppet av 10 år genomfördes genom stödorganisationer för före detta kriminella såsom KRIS och KRAMI. Resultatet påvisar att arbete är en relevant aspekt som bidrar till en upplevd känsla av återanpassning och delaktighet i samhället. Kriminella kan förändras och bli en del av samhället igen med hjälp av stöd från familj, sociala band, stödorganisationer, myndigheter och från samhället. / An individual's life after a prison sentence involves new forms of adaptations in society within spectrums like work, housing and the opportunity to participate in society again. In the process of readjustment, these individuals tend to experience the treatment of stigma and negative reproach, which has a great impact on the individual and its process. For imprisoned individuals who have served their time, the relationship with their family can either be considered as a risk or protective factor for reintegration into society. Today, there is minimal focus on how these individuals experience reintegration into society and how it affects them, therefore we think it is an important area to highlight and pay attention to. The purpose of this study is to examine the individual's reintegration into society after serving a prison sentence, focusing on the job seeking process and family relationships. This will be done from a socialpsychological perspective where stigma and social bond will be highlighted. With a socialpsychological approach, the study is carried out based on the stigma theory, the control theory and the stamping theory. Ten semi-structured interviews with men between the ages of 30-55, who have served a prison sentence for drug offenses within 10 years, were conducted through support organizations for former criminals such as KRIS and KRAMI. Results show that work is a relevant aspect that contributes to a perceived feeling of reintegration and participation in society. Criminals can change and become part of society again with the help of support from family, social ties, support organizations, government and from society.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-21253 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Hasttyar, Didar, Oladetoun-Ageh, Victoria |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds