Bakgrund: Enligt socialtjänstlagen (SFS 2001:453) har skolsköterskor en skyldighet att anmäla om de misstänker att ett barn far illa, anmäla till socialtjänst. Trots det sker underrapportering till socialtjänst från professionella i skolor. Skolsköterskor har en unik inblick i barns liv och kan ha en avgörande roll i huruvida en orosanmälan till socialtjänsten blir utfärdad. Syfte: Syftet var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av orosanmälningar och stöd vid ärenden med misstanke om att barn far illa. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med tvärsnittsdesign där data samlats in via en egenkonstruerad enkät. Resultat: Resultatet visade att skolsköterskorna inte anmälde alla elever som de misstänkte for illa till socialtjänsten. Skolsköterskorna hade erfarenhet av hot och våld vid orosanmälan, vilket medförde tveksamhet om anmälan till socialtjänst vid kommande tillfälle när de misstänkte att ett barn for illa. Skolsköterskorna efterfrågade ett förbättrat samarbete med socialtjänsten vid orosanmälan. De flesta skolsköterskorna upplevde att de hade såväl stöd av kollegor vid orosanmälan som ett gynnsamt arbetsklimat, vilket medförde att fler orosanmälningar utfärdades. Konklusion: För att motsvara kraven på anmälningsskyldigheten behöver skolsköterskor ett ökat stöd i att genomföra orosanmälningar, framför allt genom tätare samarbete med socialtjänst i fall där barn far illa. Dessutom har skolsköterskorna ett behov av utbildning inom området barn som far illa. / Background: According to the Social Services Act (SFS 2001:453), school nurses have an obligation to report to social services if they suspect that a child is being abused. Despite that, there´s still under-reporting from schools to social services. School nurses have a unique insight into children's lives and can have a decisive role in regard to whether a report of concern to social services is issued. Purpose: The aim of this study was to investigate school nurses' experiences of handling reports of concern and support in situations with suspicions of children being abused. Method: The study had a quantitative approach with a cross-sectional design where data was collected via a self-constructed questionnaire. Results: The results showed that the school nurses did not report all students whom they suspected of being abused to social services. The school nurses had experience of threats and violence when reporting concerns, which led to doubts about reporting to social services in the future when they suspected that a child was being abused. The school nurses requested improved cooperation with social services when reporting concerns. Most of the school nurses felt that they had support from colleagues when reporting concerns as well as a favorable working climate, which led to more reports of concerns being issued. Conclusion: In order to meet the requirements of the reporting obligation, school nurses need increased support in carrying out reports of concern, especially from social services. In addition, the school nurses have a need for education concerning abused children.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-23509 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Svensson, Malin |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds