Return to search

Att gestalta en mördare : En studie om mediernas gestaltning av Thomas Quick

Media has a big actuating power over the public opinion. The image of reality that media choose to reproduce will affect the recipient view of reality. The case about Thomas Quick and its associated news coverage has been used as an example to illustrate the problematization regarding media imag-es and media framing attempt. The purpose of this essay was to illuminate how daily and evening newspapers works with various framing methods.The theoretical framework for this essay will discuss the media framing theory and its ramification attribute framing theory. This laid the foundation for the research question. The study also highlights research within media and crime as they hold a strong connection to each other. Then we de-scribe the theory of cognitive schemas and how they affect the way we think. Further we discuss journalist’s responsibility, which then leads to an account of the daily and evening press and their different working approaches.Through a quantitative content analysis study this study has sought answers to how Thomas Quick was framed at different time-periods, and if there are any differences and/or similarities between them. A coding was constructed and 408 articles from Aftonbladet and Dagens Nyheter were encoded. The articles were taken from Retrievers media archive and consist of a selection from the periods 1994-2001 and 2007-2014. The results were analyzed and presented in tables and graphs by using cross-tabulations and frequency charts made in SPSS just to create an overview of the figures the analysis resulted in. The results showed a lower use of attributes than expected, but despite this, the results indicated a journalism that dramatize and angles to create buzz and excitement. The usage of attributes was significantly higher in 1994-2001 than in 2007-2014. There was a clear lack of positive attributes which points to journalism that has a tendency to give negative angled news coverage. There are also clear signs of excessive selection of attributes. The results also show that evening and morning newspapers are not that far apart in their way of working. They both have an equal usage of attributes and uses sources in the same way. / Medierna har stor påverkansmakt över den allmänna opinionen. Den bild av verkligheten som medierna väljer att reproducera påverkar i sin tur mottagarens uppfattning av verkligheten. Fallet Thomas Quick och dess tillhörande mediedrev har använts som exempel för att belysa problematiseringen angående mediebilder och mediernas gestaltningsförsök. Syftet med uppsatsen har varit att illuminera hur dags- och kvällspress arbetar med olika gestaltningsmetoder. Det teoretiska ramverket för studien behandlar bland annat mediegestaltningsteorin och dess förgrening attributdagordningen. Dessa kommer lägga grunden för forskningsfrågan. Studien belyser även forskningen inom medier och brott då dessa innehar en stark anknytning till varandra. Därefter redovisas teorin om kognitiva scheman och hur dessa påverkar vårt sätt att tänka. Vidare diskuteras journalistens ansvarsområden, som sedan mynnar ut i en redogörelse för dags- och kvällspressens arbetssätt. Genom en kvantitativ innehållsanalys har studien sökt svar på hur Thomas Quick gestaltades vid två olika tidsperioder, samt om det finns några skillnader och/eller likheter mellan dessa. Ett kodschema har konstruerats och 408 artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter har kodats. Enheterna är hämtade ur Retrievers mediearkiv och består av ett urval från perioderna 1994-2001 och 2007-2014. Resultaten har analyserats och redovisats i tabeller och diagram skapade med hjälp av korstabeller och frekvensdiagram gjorda i SPSS. Detta för att skapa en överblick av de siffror som analysen resulterat i. Resultaten har visat på en lägre användning av attribut än förväntat men trots detta pekar det på en journalistik som dramatiserar och vinklar för att skapa uppmärksamhet och spänning. Attributanvändningen är betydligt högre 1994-2001 än 2007-2014. Det finns en tydlig avsaknad av positiva attribut vilket pekar på att journalistiken har tendens att ge en negativt vinklad nyhetsrapportering. Det finns också tydliga tecken på överdramatisering genom starka attributval. Resultaten har också visat på en kvälls- och morgonpress som inte är långt ifrån varandra i sitt arbetssätt. De båda har en likartad attribut- och källanvändning.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-35150
Date January 2015
CreatorsNilsson, Viktoria, Båld, Emma
PublisherKarlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0019 seconds