Abstract The purpose of this essay is to investigate how a local authority acts when anunexpected event occur. It´s done with a basis in two crisis communicationstheories; Coombs SCCT theory and Gilpin and Murphys complexity theory,which largely are each other’s opposites. To conduct the study, a case studyof the floods that hit Kristinehamn in the summer of 2014 was carried out,which gave us a good opportunity the achieve the aim of the study. Themethod used was qualitative research interviews. A total of eight people wereinterviewed, all of whom in some shape or form were involved in solving theKristinehamn crisis. Some of the questions we wanted answers to during theinterviews were if the communication between the authorities and othersword well or less well, and what it was that in that case made the communicationsuccessful or unsuccessful. The result of the study shows that the staffand the people around the staff subconsciously uses the basics of the complexitytheory, which they also think is the best suitable theory of the twoused in this study when it comes to resolving crisis in an effective way.Another result from this study was that in the minds of the people responsiblefor the handling of the crisis, this crisis was solved in the best possible way.And also that the critical factors behind this success was things directlylinked to the basics behind the complexity theory, such as the formation ofthe crisis team, the personal knowledge of the people involved and thatseveral of the crisis mangers had experience from similar events from earlierin their lives. / Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen var att göra en undersökning av hur en lokalmyndighet agerar vid en oförutsedd händelse. Vi gör det med utgångspunkt itvå kriskommunikationsteorier; Coombs SCCT-teori och Gilpin och Murphyskomplexitetsteori, som till stor del är varandras motsatser. För att genomförastudien gjordes en fallstudie av översvämningarna som drabbade Kristinehamnsommaren 2014, vilket gav oss en bra möjlighet att uppnå syftet medundersökningen. Metoden som användes var kvalitativa forskningsintervjuer.Totalt intervjuades åtta personer, som alla på något sätt var inblandade i attlösa krisen som uppstod i Kristinehamn. Några frågor som vi ville ha svar påunder intervjuerna var bland annat om kommunikationen mellan myndigheternaoch övriga fungerade bra eller mindre bra, och vad det i sådana fall varsom gjorde kommunikationen framgångsrik eller misslyckad. Resultatet avstudien är att staben och personalen runt omkring staben omedvetet användersig av grundprinciperna i komplexitetsteorin, och också anser att den teorin ärden bäst lämpade av de två studien stöttar sig på när det handlar om atteffektivt lösa kriser. Ett annat resultat som framkom var att krisen enligt deansvariga för krishanteringen löstes på bästa tänkbara sätt, där de störstaframgångsfaktorerna var sådant som står i direkt anslutning till komplexitetsteorinsgrundtankar: samgruppering, personkännedom och att flera avkrishanterarna hade erfarenhet av liknande händelser sedan innan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-35783 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Kullberg, Johan, Kullgren, Felix |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.127 seconds