Idag lever vi i ett konsumtionssamhälle där människors nuvarande konsumtionsmönster inte är hållbara. Det krävs att varje individ tar hänsyn till både ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, om en hållbar konsumtion ska bli verklighet. För att förstå sig på hushållens konsumtionsvanor är det bästa sättet att fokusera på individernas beteende. Både livsmedelskonsumtionen och avfallssektorn är områden som ger upphov till stor miljöpåverkan. Forskare har nyligen kommit fram till att det är matspillet som är den stora miljöboven, inte livsmedelsförpackningarna. Tidigare studier visar att en stor andel av den mat som hushållen köper hem slängs. Detta är slöseri med jordens resurser, eftersom det går åt stora mängder energi till att producera mat. Syftet med uppsatsen är att belysa det ohållbara i att hushållen slänger mat. Detta genom att undersöka varför människor slänger mat och hur deras beteende hänger ihop med deras kunskap kring datummärkning av livsmedel. För att få svar på detta genomfördes en attitydundersökning i form av att en enkät delades ut till 50 invånare i Karlstad. Utifrån enkätresultaten går det att dra slutsatsen att invånarna i Karlstad är ganska typiska individer, då flera svar i enkäten överensstämde med teorier och tidigare forskning. Den främsta orsaken till varför invånarna slänger mat är att de är dåliga på att planera sina matinköp. Karlstadborna får "dåligt samvete" när de slänger mat och kommentarer pekar mot att de tycker att det kastas för mycket mat. Ytterligare en slutsats är att ett dåligt samvete hos individen inte behöver betyda att denne låter bli att slänga mat eller testar om produkten går att använda. Det visar att invånarnas attityd och beteende inte alltid hänger ihop. / Today we live in a consumer society where people's current consumer habits are unsustainable. All individuals have to take economical, environmental and social factors into consideration, if a sustainable consumption will come true. The best way to try to understand the households' consumer habits are to focus upon the behavior of the individual person. Both the food consumption and the waste field have a large environmental impact. Recently, scholars have found that it is the waste of food which is the main environmental problem, not the food packing. Previous studies have shown that households throw away a remarkable part of the food they buy. Since it costs a lot of energy to produce food, this habit means wasting of the earth's resources. The purpose of the thesis is to illustrate that the households act in an unsustainable way, when they throw the food away. The answers to what kind of attitude people have towards the waste of food and how their behavior coheres with their knowledge about the open-dating of provisions was also searched for. The method questionnaire was used and 50 inhabitants from Karlstad participated in the survey. The results lead to the conclusion that the inhabitants in Karlstad are fairly typical persons, because several of their answers from the questionnaire correspond with theories and previous research. The principal reason why people throw away food is bad planning of food purchase. The inhabitants have "bad conscience" when they waste food and they also think that too much food is thrown away. Though, "bad conscience" does not mean that the person actually stops throwing food away or tries to find out if the product can be used. These conclusions show that the inhabitants' attitude and behavior do not always hang together.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-4399 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Bertilsson, Kristina |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds