Rättskraften finns för att tillgodose den vinnande partens behov av trygghet. Den negativa rättskraften (res judicata) är det som gör att samma sak inte kan prövas på nytt i flera på varandra följande processer. Res judicata syftar alltså till att slutligt avgöra tvistefrågan. Rättskraftens objektiva utsträckning (förhållandet till saken) är oklar, särskilt i skiljeförfarande. Det finns ett nära samband mellan reglerna om rättskraft och taleändring. För att undersöka rättskraftens objektiva utsträckning finns det därför anledning att beakta vilka taleändrings-möjligheter som parterna i förfarandet har. Detta samband finns i både skiljeförfarande och civilprocess. Det finns därför anledning att jämföra civilprocessen med skiljeförfarande för att försöka klargöra rättskraftens utsträckning i den senare. Uppsatsen syftar till att undersöka rättskraftens objektiva utsträckning i skiljeförfarande för att försöka klargöra hur långt den sträcker sig. För att kunna göra detta kommer även eventuella skillnader i förhållandet mellan rättskraften och ändring av talan i civilprocess kontra skilje-förfarande att undersökas. Sett till rättskraftens bakomliggande syften finns det möjlighet att argumentera antingen för eller emot en omfattande rättskraftsverkan i skiljeförfarande. I doktrinen finns olika uppfattningar beroende på hur de olika bakomliggande syftena värderas. Den rådande uppfattningen är dock att rättskraftens objektiva utsträckning i skiljeförfarande bygger på samma principer som i civilprocessen. Det finns många skillnader mellan processformerna. Reglerna inom respektive processform är också utformade på olika vis. Det framstår därför som naturligt att en viss skillnad i rättskraften dem emellan bör finnas. Denna skillnad bör dock vara liten med anledning av att den allmänna uppfattningen är att rättskraften i de båda processformerna är i princip samma. Rättskraftens utsträckning i det enskilda fallet bör också bero på vilken sorts fråga som prövats. I skiljeförfarande är det nämligen möjligt att pröva sådana frågor som inte kan förekomma inom civilprocessen. Särskilt i dessa fall kan det därför argumenteras för en omfattning på rättskraften som avviker från civilprocessen. Frågan om rättskraftens objektiva utsträckning i skiljeförfarande får sägas vara svårbesvarad. Arbetet har inte kunnat ge ett definitivt svar på frågeställningen och den får därför fortsatt konstateras vara oklar. Min uppfattning i frågan är dock att det förefaller vara mest rimligt att rättskraftens objektiva utsträckning i skiljeförfarande kan omfatta mer än vid en likadan civilprocessuell tvist.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-88424 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Biörklund, Martin |
| Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds