En tredjedel av den globala producerade maten gick förlorad 2019 samtidigt som 690 miljoner människor gick hungriga. Maten som inte konsumeras står för 8–10% av de globala växthusgaserna. I Sverige står livsmedelsbutiker och hushållen för en stor del av matsvinnet, där det slängdes 70 000 ton från livsmedelsbutiker och grossister. För att minska matsvinnet och skydda livsmedel används förpackningar, där en huvudfunktion är att skydda maten och förlänga dess hållbarhet. Även om plastförpackningar gör klimatmässig nytta om mindre mängd mat slängs orsakar den stora problem om den inte återvinns utan hamnar i naturen och till slut i haven. Det är då viktigt att räkna på om mängden plast kan motiveras ur klimatsynpunkt för att den skyddar produkten och minskar svinnet. Syftet med studien var att undersöka om och för vilka frukt och grönsaker som plastförpackningar kan motiveras ur klimatsynpunkt om en minskning av svinn sker. Där målet med studien var att besvara för vilka frukt och grönsakers förpackningar kan motiveras utifrån om det sker en reduktion av svinn i butik och hushåll. För att kunna undersöka frågan togs frukt och grönsakernas klimatpåverkan fram samt förpackningarnas klimatpåverkan. Med hjälp av tidigare livscykelanalysstudier och SimaPro kunde data erhållas. Förpackningars material och mängd erhölls från Sydgrönt och Pacsystem samt från egen framtagen data från inköpta frukt och grönsaker. De frukt och grönsaker som undersöktes var morötter, plommontomat, snackstomat, paprika, äpple, avokado, päron, champinjoner, kiwi, broccoli, isbergssallat och bladsallad. Resultaten visade att bladsallad, avokado och plommontomat som odlas i växthus med stor sannolikhet kan motiveras för användning av förpackning med hänsyn till butik- och hushållssvinn. De frukt och grönsaker som osannolikt kan motiveras för användning av förpackning är frilandsodlade snackstomater, päron och champinjoner. Dessa livsmedel behöver en minskning av svinn i både hushåll och butik på över 28% vilket är en osäkerhet om det går att uppnå sådana minskningar av svinn. Orsaken till att de sannolikt inte kan motiveras är på grund av deras låga klimatpåverkan i relation till mängd förpackning och dess klimatpåverkan. Förpackningar med lägre klimatpåverkan som till exempel kartong bör användas för att förpackningar ska kunna motiveras på de frukt och grönsaker som är ömtåliga. / One third of the globally produced food was wasted in 2019 while 690 million people went hungry. Food that is not consumed accounts for 8-10% of global greenhouse gases. In Sweden, grocery stores and households account for a large part of food waste, where 70,000 tonnes were thrown away from grocery stores and wholesalers. To reduce food waste packaging is used, where a main function is to protect the food and extend its shelf life. Although the environment can benefit from plastic packaging if only small amount of food is discarded, it causes major problems if it is not recycled and ends up in nature and eventually in the oceans. It is then important to calculate whether the amount of plastic can be justified from a climate point of view because it protects the product and reduces waste. The purpose of the study was to investigate whether and for which fruits and vegetables plastic packaging can be justified from a climate point of view if a reduction in wastage occurs. Where the aim of the study was to answer for which fruit and vegetable packaging can be justified based on whether there is a reduction in waste in grocery stores and households. To investigate the issue, the climate impact of fruit and vegetables and the climate impact of packaging were developed. With the help of already existing life cycle analysis studies and SimaPro, data could be obtained. The material and quantity of packaging was obtained from Sydgrönt and Pacsystem, as well as from own data produced from purchased fruit and vegetables. The fruits and vegetables examined were carrots, plum tomatoes, snack tomatoes, peppers, apples, avocados, pears, mushrooms, kiwi, broccoli, iceberg lettuce and lettuce. The results showed that leaf lettuce, avocado and plum tomatoes grown in greenhouses can with high probability be justified for the use of packaging regarding store and household waste. The fruits and vegetables that are unlikely to be justified for the use of packaging are free-range snack tomatoes, pears and mushrooms. These foods need a reduction in waste in both households and shops of over 28%, which is an uncertainty as to whether such reductions in waste can be achieved. The reason why they can probably not be justified is due to their low climate impact in relation to the amount of packaging and its climate impact. Packages with a lower climate impact, such as cardboard, should be used to justify packaging on the fruits and vegetables that are fragile.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-91124 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Précenth, Josefine |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds