År 2022 varierade skolskjutskostnaderna i Värmlands län mellan 17 190 kronor per elev i Storfors till 1 958 kronor per elev i Hammarö kommun. De varierande kostnaderna föranleder frågor om skolskjutsen verkligen är organiserad och planerad så att kommunala skattemedel nyttjas på ett optimalt vis. Skolskjutsverksamheten har studerats ur ett ekonomiskt perspektiv tidigare, men i mycket begränsad utsträckning. Bland annat har en svensk studie (Andersson m.fl.,1974) från 70-talet undersökt sambanden mellan skolskjutskostnaderna och tänkbara kostnadsdrivande faktorer. Dock börjar studien bli gammal och nya såväl som tidigare kostnadsfaktorer behöver prövas på nytt. Denna studie ämnar därmed undersöka vilka kostnadsdrivande faktorer som kan förklara kostnadsvariationen mellan kommuner, samt hur skolskjutsverksamheten kan effektiviseras ur ett kostnadsperspektiv. För att besvara detta har fyra hypoteser om kostnadsdrivande faktorer tagits fram: Hypotes 1: Antal skolor och dess lokalisering som kostnadsdrivande faktorer, Hypotes 2: Tät bebyggelse- och befolkningssammansättning medför skalfördel, Hypotes 3: Elever med växelvisa boenden driver skolskjutskostnaderna & Hypotes 4: Kommunala avståndsregler och organisering av skolskjuts som kostnadsdrivande faktorer. Baserat på dessa hypoteser presenteras även ett optimalt scenario ur ett kostnadseffektivt perspektiv. Hypoteserna prövas genom analys och jämförelse av data om samtliga värmländska kommuners skolskjutsverksamhet. Analyserna genomförs i SPSS och Excel och presenteras i form av regressionsanalyser, deskriptiva tabeller eller punktdiagram. Resultatet av analyserna visar att skolskjutsverksamhetens kostnadsvariationer kan förklaras genom kommunernas varierande landareal och produktionsdistanser, tätortsgrad, befolkningstäthet, skoltäthet, skolornas lokalisering samt regelverk som reglerar andelen skolskjutsberättigade elever. För att uppnå en kostnadseffektiv skolskjutsverksamhet, behöver därmed åtgärder som ökar tätortsgraden, befolkningstätheten och skoltätheten genomföras. Skolor skulle behöva omlokaliseras där de inte är optimalt placerade, och regelverken bli mindre generösa för att minska andelen skolskjutsberättigade elever. En slutsats som kan dras av studien är att kostnadseffektiviserande åtgärder är möjliga, men att dessa medför effekter som kan negativt påverka skolskjutsverksamhetens kvalitet och servicegrad. Man kan därför ställa sig frågande till effektiviseringarnas faktiska nytta, och vilka konsekvenser en sådan effektivisering får på övrig kommunal verksamhet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-95607 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Edblad, Amanda, Wilma, Olsson |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds