I detta arbete analyseras det omfattande pianoverket ”Dantesonaten” komponerat av Franz Liszt i syfte om att ta reda på vilka musikaliska och tekniska element han utnyttjat för att uttrycka djävulen, helvetet och andra diaboliska företeelser i sin musik. Därmed kommer en djupgående analys av eposet Den gudomliga komedin skrivet av Dante Alighieri genomförasdå Liszt baserat sin komposition på detta verk. Liszts intresse för Den gudomliga komedin och Dante som poet belyses samt varför han valt att basera sin sonat på detta ämne. Resultatet tyder på att Liszt använt dissonanta intervall som tritonus, dimackord, heltonsskalor, kromatik och tremoloteknik m.m. för att allt i kombination bilda en tydlig representation av det som kan kopplas med det diaboliska. Största delen av resultatet består av egna tolkningar men även andras interpretationer hämtade från olika litterära källor och online-resurser. Det var svårt att finna konkreta tecken på vad kompositörens egna återspeglingar i musiken må ha varit. Däremot kan detta arbete ändå vara en bra utgångspunkt för en pianist som planerar att spela verket och vill få idéer om hur det diaboliska materialet och andra teman ur ”Dantesonaten” kan tolkas. / In this study, the extensive piano piece "The Dante Sonata" composed by Franz Liszt is analyzed in order to find out what musical and technical elements he has used to express the devil, hell and other diabolical phenomena in his music. Thus, an in-depth analysis of the narrative poem The Divine Comedy written by Dante Alighieri will be made, as Liszt bases his composition on this work. The study investigates Liszt's interest in The Divine Comedyand Dante as a poet and why he chose to base his sonata on this subject. The results indicate that Liszt used dissonant intervals such as tritones, diminished chords, whole-tone scales, chromatic passages and tremolo technique, etc. to all in combination form a clear representation of the diabolical. Most of the results consist of own interpretations but also other renderings taken from various literary sources and online-resources. It was difficult to find concrete signs of what the composer's own reflections in the music may have been. However, this work can still be a good starting point for a pianist who plans to study thismusic and want to get ideas on how the diabolical material and other themes from "The Dante Sonata" can be interpreted. / <p>F. Liszt - Après une Lecture du Dante (Fantasia quasi Sonata) från Années de pèlerinage II, Deuxième année: Italie, S. 161, Nr. 7, "Dantesonaten"</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kmh-4583 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Tjernbäck, Marcin |
| Publisher | Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds