Infrastrukturen är en förutsättning för att människor och gods ska kunna förflytta sig i samhället och förutsätts därför fungera på ett tillfredsställande sätt. För att t.ex. en väg ska vara meningsfull och effektiv behöver den dessutom ingå i ett större nät med olika transportnoder. Transportinfrastrukturen i Sverige kan vara statligt, kommunalt eller enskilt och varje part är ansvarig för att den egna delen ska samverka med de övriga till en helhet. Det medför också att en aktör sällan kan göra ingrepp i sina egna anläggningar utan att påverka de andras användning. Det betyder att om staten gör åtgärder på den statliga vägen eller järnvägen medför det konsekvenser för kommunens anläggningar. Därmed kan anpassning av anslutande anläggningar bli nödvändigt i samband med om- eller nybyggnad av statlig transportinfrastruktur. I anknytning till detta kan kommunen önska olika former av tillägg, t.ex. ökad kapacitet och standard, i förhållande till grundutförandet. Kommunen ska då svara för de merkostnader som tillägget genererar. För att klargöra ansvarsfördelningen mellan parterna bör projektets grundutförande bestämmas. Syftet med examensarbetet är att klargöra gränserna mellan grundutförande, tillägg och anpassning. Målet är att ge en tydligare bild av vad som kan ingå i grundutförande, tillägg respektive anpassning. Undersökningen har begränsats till att enbart se till relationen mellan staten och kommunen inom väg- och järnvägsprojekt. Arbetet innehåller en undersökning av relevant lagstiftning, regeringens propositioner och utredningar. För att belysa Trafikverkets ståndpunkter har undersökning gjorts av dokument författade av Trafikverket, granskning av avtal för väg- och järnvägsprojekt samt intervjuer med Trafikverkets handläggare. Av propositionen 2012/13:25 Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem framgår att Trafikverket ska ta ställning till grundutförande i varje enskilt fall. Det bör utgå ifrån det som staten är förpliktigad att anlägga, vara ändamålsenligt och fungerade redan utan tillägg eller förändring. Exempel på tillägg är standard- eller kapacitetshöjning och annan utformning eller lokalisering. Gränsen mellan grundutförande, tillägg och anpassning beror främst på om det är ett väg- eller järnvägsprojekt, om projektet ska utföras i storstadsregionen eller i en landsortskommun, vem som är initiativtagaren till åtgärden och slutligen hur förhandlingarna ser ut. Det kan finnas fördelar för Trafikverket i att skapa generella riktlinjer för vilka åtgärder som bör ingå i ett grundutförande samt vilka åtgärder som bör räknas som tillägg respektive anpassning. Riktlinjerna kan fungera som stöd och utgångspunkter i en förhandling med annan part och förenkla vid bestämmandet av ett grundutförande. / Transport infrastructure in Sweden can be under state, public or private responsibility and ownership. Those are all a part of a transport network and each operator is responsible that their part is working properly, so the overall network can function accordingly to its demands. Therefore operators rarely can make changes in their own facilities without affecting the overall network. Changes on a state road or railway construction often have consequences for the municipal facilities. Adjustments of the connecting infrastructure might be required in a smaller or lager extent. In addition the municipality can wish for different forms of supplement when the state is initiating new projects on state infrastructure. Example of a supplement is increased capacity or standards in relation to the basic design. The municipality will bear the additional costs the supplements generate for the project. A basic design of the project should be defined in order to determine the extension of the supplements. The purpose of this study is to clarify the interface between basic design, supplements and adjustments. The aim is to provide example of what can be included in basic design, supplements and additions. The study examines the relationship between the state and the municipality and their responsibilities towards each other. It contains a study of legislations and government investigations; documents authored by the Swedish Transport Administration; a review of contracts and agreements for road and railway projects and interviews with employees at the Swedish Transport Administration. The basic execution and design should be an appropriate and sustainable transport solution which has adequate function excluding supplements or modification. It is the task of the Swedish Transport Administration to decide on the basic design of each project. Examples of supplements are standard or capacity enhancement and different design or location. The general conclusion of the study is that the relationship between basic design, supplements and adjustments can vary depending on different aspects. It depends mainly on whether it is a road or railway projects, if the project is carried out in the metropolitan area or in a rural municipality, which party initiates the project and finally how the negotiations are carried out. In order to make projects more consistent there could be benefits in establishing general guidelines and basic principles on what should be included in a basic design and what should be considered as supplements or adjustments. The guidelines could work as general standpoints in negotiations and as a support in deciding on the basic design of a project.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-124225 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Wojciechowski Myhrén, Theréze |
| Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.003 seconds