Syftet med avhandlingen är att utforska äldre människors föreställningar om och förhållningssätt till den egna framtiden, döendet och döden. Det är ämnen som hittills har fått begränsad uppmärksamhet. En bakomliggande orsak till detta är att äldreforskning och dödsforskning sällan har förenats. Dessutom synliggörs äldres döende och död nästan inte alls i offentlig debatt, trots att ålderdomen är den fas i livet då döden normalt inträffar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 27 äldre kvinnor och män i åldrarna 70–91 år, vilka alla bodde i ordinärt boende och betraktade sig själva som relativt friska. Genomförande, analys och tolkning av intervjuerna har utgått från ett livsloppsperspektiv, där både en abduktiv och en hermeneutisk ansats tillämpades. I analys och tolkning framkom kontrasterande mönster i de intervjuades funderingar på den egna framtiden och döden, i deras samtal med någon om döden, i deras erfarenheter av döende och död, och i vad de trodde hände efter döden. Resultaten visar också att funderingar och agerande inför en krympande framtid utgjorde centrala inslag i de äldres vardag och att de intervjuade laborerade med olika tidshorisonter. Ett annat resultat handlar vad som är rätt tidpunkt i livet för att fundera på döden, samtala med andra om döden, för att planera inför döden och för ett ”efter döden”. Det är en komplex bild av äldres föreställningar om den egna framtiden, döendet och döden som framkommit, där teman som åldersmönster, ett förlängt livslopp, ansvar, kontroll och värdighet är centrala inslag. Avhandlingens resultat kan bidra till en bättre förståelse för äldre människors situation i ljuset av en krympande framtid, döende och död. / The aim of the dissertation is to explore older people´s thoughts and conceptions about their own future, death and dying. It is an academic field that, to date, has received limited attention. One reason for this is that gerontology and thanatology has rarely worked together. The discussion is also absent from public debate. At the same time, advanced age is normally the time when death occurs. The study is based on qualitative interviews with 27 older women and men, aged 70-91, all of whom lived in ordinary housing and who regarded themselves as being in good health. The research process, in all phases, adopted a lifecourse perspective, and both abductive and hermeneutic analytic tools were used. The analysis and the interpretations revealed contrasting patterns regarding whether the participants thought about their future and death, had conversations about these subjects, whether they had previous experience related to dying and death, and their ideas about what happens after death. The results indicated that reflections about and actions to handle a diminishing future were central elements in the everyday life of the participants, who experimented with various time horizons. A key pattern concerned what was “the right time” for reflections about death, and for the planning of arrangements related to death. A complex overall picture of older people´s conceptions about their future, death and dying emerged in the results, where age patterns, a prolonged life course, responsibility, control and dignity were central themes. The results may contribute to a better understanding of older people´s existential situation, in the face of a diminishing future, death and dying.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-106235 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Broström, Magnus |
| Publisher | Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköping |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Linköping Studies in Arts and Science, 0282-9800 ; 612 |
Page generated in 0.0022 seconds