The electronic identification (eID) is a digital representation of our analogue identity used for authentication in order to gain access to personalized restricted online content. Despite its limited and clearly defined scope, the eID has a unique role to play in information society as an enabler of public digital services for citizens as well as businesses and a prerequisite for the development of electronic government (eGovernment). This study shows a tendency of treating public sector eIDs like Information and Communications Technology (ICT) artefacts in general. Hence, a narrow focus on technology is often applied thus placing non-technical aspects in the background. Consequently, social and organizational implications are often unproblematized which in turn becomes problematic in the case of the public sector eID. This study puts forth a need for a broader focus in this area and contributes by focusing on the challenges related to the resistance to introductions of eIDs among affected actors in the public sector. This study assumes that affected actors’ perceptions (translations) of the eID have a potential impact on its introduction on organizational as well as operational level. Research questions focus on the influence of resistance on the introduction and the relationship between resistance and actors’ translations of the eID. The aim is to further develop existing concepts and bring new insights to research as well as practice. The analytical perspectives of sociology and institutionalism aim at developing a tentative analytical framework for investigations of this relationship. Introductions, therefore, become institutional pressures facing resistance as related to affected actors’ translations. The empirical basis consists of two interpretive case studies of eID introductions –a national eID to cover the entire public sector and a professional eID in health care. The result shows that resistance in the form of institutional barriers develops from actors’ negative translations of the eID and main coordinating actors’ tend to fail in their attempts to negotiate these barriers. This confirms a closer relationship between institutional pressures and barriers and a view of pressures, barriers and eIDs as translated institutions transferred across organizational settings is put forth. To facilitate future research and practice related to public sector eID introductions, three propositions are put forth. (1) The importance of acknowledging pressures to introduce eIDs as closely related to barriers. (2) The institutions involved in this process as all translated by the government, coordinating actors as well as affected actors. (3) The importance of a developed understanding of these institutions, translations and relationships in order to facilitate cooperative efforts shaping future public sector eIDs. / Elektronisk identifiering (eID) är en digital representation av vår analoga identitet som används för autentisering i syfte att få tillgång till skyddat innehåll på nätet. Trots ett begränsat syfte, har eID en unik roll i informationssamhället som möjliggörare av offentliga digitala tjänster för medborgare och företag och en förutsättning för utveckling av elektronisk förvaltning (eförvaltning). Denna studie visar att eID i offentlig sektor ofta hanteras som informations- och kommunikationsteknik (IKT) generellt. Därför tillämpas ofta ett tekniskt perspektiv vilket medför att icke-tekniska aspekter placeras i bakgrunden vilket blir problematiskt i fallet med eID i offentlig sektor. Sociala och organisatoriska konsekvenser förblir därmed ofta otillräckligt problematiserade vilket blir problematiskt vid introduktioner av eID i offentlig sektor. Följaktligen för denna studie fram ett behov av bredare fokus inom detta område och bidrar genom att fokusera på utmaningar som rör motståndet mot introduktioner av eID bland berörda aktörer inom offentlig sektor. Denna studie förutsätter att berörda aktörers uppfattningar (översättningar) av eID har en potentiell inverkan på dess introduktion på organisatorisk och operativ nivå. Forskningsfrågorna behandlar hur motståndet påverkar införandet och förhållandet mellan motstånd och aktörernas översättningar av eID. Målet är att vidareutveckla befintliga begrepp och att bidra med nya insikter till forskning samt praktik. De analytiska perspektiven inom sociologi och institutionalism syftar till att utveckla ett tentativt analytiskt ramverk för att undersöka denna relation och med detta se introduktioner som institutionella tryck som möter motstånd kopplat till berörda aktörers översättningar. Den empiriska grunden består av två tolkande fallstudier - ett nationellt eID införande och ett införande av eID för tjänstebruk inom vården. Resultatet visar att motståndet i form av institutionella hinder utvecklas från aktörers negativa översättningar av eID och samordnande försök att hantera dessa hinder misslyckas ofta. Detta bekräftar också en tydlig relation mellan institutionella tryck, hinder och eID som översatta institutioner vilka överförs mellan olika organisatoriska sammanhang. För att underlätta framtida eID-införanden och för nya insikter till forskning, förs följande tre påståenden fram: (1) Vikten av att erkänna institutionella tryck som närbesläktade med hinder vid införande av eID. (2) De institutioner som deltar (tryck, hinder och eID) är alla översatta av förvaltning, samordnande och berörda aktörer. (3) Vikten av en utvecklad förståelse av dessa institutioner, översättningar och relationer för att underlätta samverkan kring framtidens eID inom offentlig sektor.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-132737 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Söderström, Fredrik |
| Publisher | Linköpings universitet, Informatik, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköping |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Linköping Studies in Arts and Science, 0282-9800 ; 701 |
Page generated in 0.0027 seconds