Return to search

Medvållande genom underlåtenhet att teckna försäkring / The Consequence of Omitting to Take Out Insurance

Skadeståndslagens regler om jämkning är till fördel för en skadevållare som blir ålagd skadestånd. Jämkning av skadestånd sker bland annat när den skadelidande har varit medvållande till skadan. I och med bedömning av om förhållanden och omständigheter talar för jämkning, beaktas inblandade parters respektive skuldgrad. Skadeståndet kan sedan jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till graden av vållande på parternas båda sidor. Enligt förarbeten till skadeståndslagen torde underlåtenhet att teckna försäkring kunna leda till jämkning av skadestånd. Den skadelidande får då själv stå en del av kostnaden för den skada som inträffat. Svensk rättspraxis talar dock för att avsaknad av försäkring inte tillmäts någon betydelse i och med jämkningsbedömning. Jämkning av skadestånd torde inte enligt rättspraxis kunna ske utifrån omständigheten att en egendom saknar försäkring. Rättsläget är dock oklart. Frågan om underlåtenhet att teckna försäkring kan omfattas av begreppet medvållande och leda till jämkning, kommer under år 2017 tas upp av Högsta domstolen. Det har under lång tid betraktats som god sed att företag tecknar försäkring för sin verksamhet. Företagsförsäkring är en kombinerad försäkring som består av ansvarsförsäkring, egendomsförsäkring och avbrottsförsäkring. Det förväntas att företag har kunskap om vilka försäkringstyper som är kutym inom aktuell bransch och att företaget anskaffar de försäkringar som verksamheten kräver. Försäkringar är idag även vanligt förekommande bland konsumenter. I stort sett alla innehar en hemförsäkring, vari även ansvarsförsäkring ingår. Vill någon försäkra viss specifik egendom krävs ofta tilläggsförsäkring eller egendomsförsäkring. Egendomförsäkring bör vara mindre vanligt än ren hemförsäkring, eftersom hemförsäkringen idag får anses utgöra ett grundskydd som de allra flesta väljer att anskaffa. Fråga är dock huruvida förekomsten av försäkringar och försäkringsskydd är så vanligt förekommande bland konsumenter att det torde betraktas som oaktsamt att underlåta att teckna försäkring? Det finns inget lagkrav på tecknande av egendomsförsäkring. Det kan därför till viss del anses vanskligt att förvänta sig eller ta för givet att sådan försäkring föreligger. Många skäl kan ligga till grund för att en person underlåter att teckna försäkring. Underlåtenheten kan exempelvis bero på medvetet risktagande, missuppfattningar, försummelse att förnya försäkring eller brist på försäkringsmöjligheter. Att underlåtenhet att teckna försäkring skulle omfattas av begreppet medvållande och leda till jämkning av skadestånd är således inte helt klart. Det finns både fördelar och nackdelar med att underlåtenhet att teckna försäkring skulle falla in under begreppet medvållande och påverka skadeståndets storlek. För skadelidande torde fråga uppkomma, om en egendom som saknar försäkring inte ska kunna användas för sitt ändamål, utan risk för att den skadelidande ska belastas med en del av eller hela kostnaden för eventuell skada, som orsakats av utomstående part. En utvidgning av begreppet medvållande skulle kunna medföra att fler väljer att teckna försäkring för att förebygga risken för att bedömas som medvållande. En ökad försäljning av försäkringar leder till ett större försäkringskollektiv och förhoppningsvis en lägre försäkringspremie. För både försäkringsbolag och försäkringstagare bör detta betraktas som positivt. Ett bredare tolkningsutrymme av begreppet innebär dock att begreppet medvållande blir tillämpligt även på förhållanden, handlingar eller rena underlåtenheter som inte direkt bidrar till att skada inträffar eller till skadans omfattning. Agerande eller underlåtenhet som inte har något orsakssamband med skadan kan således komma att leda till jämkning. Om försäkringar har fått en sådan utbredning i samhället att det för vissa typer av egendomar kan betraktas som god sed att teckna försäkring, samt att avsaknad av försäkring anses ha inverkan på skadeståndsstorlek återstår att se. Av svensk rättspraxis finns inte mycket ledning att hämta, en utveckling i rättspraxis är således välkommen. Det bli intressant att se om tvisten som kommer tas upp av HD under år 2017 kan ge ledning i frågan, samt om det är början till en utveckling av synen på försäkringar och dess inverkan på skadeståndsbelopp.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-136728
Date January 2017
CreatorsHeindoff, Alida
PublisherLinköpings universitet, Affärsrätt
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0023 seconds