Studiens syfte är att undersöka expressiv fonologisk förmåga hos barn i åldrarna 3;5-4;9 år som följer en atypisk tal- och språkutveckling och jämföra den med en åldersmatchad kontrollgrupp. Ytterligare ett syfte är att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan expressiv fonologisk förmåga och impressiv lexikal förmåga. Elva barn med konstaterade uttalssvårigheter rekryterades från logopedmottagningar och språkförskolor i Stockholm och i Östergötland. Barnen testades i en för dem välkänd miljö med bedömningsmaterialet LINUS. Barnens svar audioinspelades och transkriberades och utifrån transkriptionerna gjordes en analys med utgångspunkt från icke-linjär fonologi samt beräkning av Percentage Phonemes Correct och Word Complexity Measure. Resultatet jämfördes sedan med kontrollgruppen. Åtta av barnen i studiegruppen testades även med PPVT-IV för att undersöka eventuella samband mellan expressiv fonologisk förmåga och impressiv lexikal förmåga. Resultatet visade att barnen i de båda grupperna uppvisade uttalsavvikelser från vuxet målordsuttal på ord-, stavelse och segmentnivå, stavelsenivån var den nivå där flest avvikelser förekom i båda grupperna, men att avvikelserna förekom i högre grad hos barnen i studiegruppen. På stavelse- och segmentnivå kunde signifikanta skillnader ses men inte på ordnivå mellan grupperna. På stavelsenivå förekom klusterreduktioner i större utsträckning än uteslutning av enskilda segment för båda grupperna. På segmentnivå uppvisade barnen i studiegruppen problem med samtliga särdrag (sätt, plats och ton), till skillnad från barnen i kontrollgruppen som endast uppvisade problem med särdraget plats. Barnen i studiegruppen fick lägre värden på såväl PPC och WCM. En signifikant skillnad sågs mellan PPC och WCM i studiegruppen men inte i kontrollgruppen. Inget samband mellan expressiv fonologisk förmåga och impressiv lexikal förmåga kunde påvisas i följande studie. Studiens resultat indikerar att det är viktigt att ta hänsyn till alla fonologiska nivåer vid en bedömning och resultatet motiverar att ett icke-linjärt perspektiv kan vara till fördel vid planering av intervention. Då stavelsenivån ger upphov till störst svårigheter är det viktigt att ta hänsyn till detta vid fonologisk intervention. Studiens resultat kan ligga till grund för hur en icke-linjär analys kan användas inom klinisk verksamhet. / The aim of the study is to investigate the expressive phonological ability in children aged 3;5-4;9 following an atypical speech and language development and make a comparison to an age-matched control group following a typical speech and language development. A further purpose is to investigate whether there is a relation between expressive phonological ability and receptive lexical ability. Eleven children with speech sound difficulties were recruited from Speech-Language Pathology clinics and preschool language units in Stockholm and Östergötland. The children were tested in a familiar environment, with the swedish phonological assessment material LINUS. The children's responses were audio-recorded and transcribed and based on the transcriptions, a non-linear phonology analysis and calculations of Percentage Phonemes Correct and Word Complexity Measure were made. The results were then compared to the control group. Eight of the children were also tested with PPVT-IV to investigate a possible correlation between expressive phonological ability and receptive lexical ability. The results showed that the children in both groups had deviations at word-, syllable- and segmental levels, the syllable level appeared to be the most affected level in both groups, but that the deviations were more frequent in the study group. The differences on syllable- and segmental levels were significant, whereas the difference at word level was not significant between the groups. At the level of syllable, cluster reductions occurred to a greater extent than the exclusion of individual segments for both groups. At the segmental level, the study group showed problems with all features (manner, place and tone), whereas the children in the control group only had problems with the feature place. The study group had lower PPC and WCM than the control group. A significant difference was seen between PPC and WCM in the study group but not in the control group. No correlation between expressive phonological ability and receptive lexical ability was found. The results of the study indicate that it’s important to address all phonological levels in assessment and motivate that a non-linear approach could be beneficial as basis for planning of treatment. Since the syllable-level is the most affected it is important to address it in intervention. The report could serve as a guide for clinicians when applying a non-linear analysis.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-139712 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Jern Isacsson, Agnes, Malmgren Johansson, Linda |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0035 seconds