I denna uppsats undersöks hur ångesttemat i romanen Ormen förstärks genom berättartekniken. Utifrån Kerstin Laitinens tankar om en ”osäkerhetens retorik” och med hjälp av narratologisk metod och delar av Gérard Genettes terminologi påvisas hur obestämdhetsmoment utifrån olika berättartekniska grepp uppstår och verkar i romanens olika delar. Genom att undersöka berättartekniken utifrån olika temporala aspekter och vad gäller berättarroll och framställningssätt, synliggörs hur Dagerman genom att, mer eller mindre uttalat, ändrar berättandets förhållanden genom olika skiften och växlingar i texten. Genom att använda olika typer av anakronier och genom att göra implicita och överraskande växlingar mellan olika berättare och mellan olika nivåer av berättande, genom att splittra och synkronisera, bildas obestämdhetsmoment, vilka skapar osäkerhet som bidrar till att förstärka ångesttemat i romanen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-104850 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Mattsson Engström, Marit |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds