Digitaliseringen är ett faktum samtidigt som elever uppvisar en viss skrivproblematik sett utifrån de nationella proven i årskurs 6. Delade meningar råder om hur stor plats digitalt skrivande bör få i undervisningen. Föreliggande studies syfte är därför att undersöka sex mellanstadielärares uppfattningar om elevers skrivande utifrån analogt respektive digitalt skrivande i ämnet svenska. För att besvara studiens syfte samlades material in genom semistrukturerade intervjuer med behöriga mellanstadielärare som undervisar eller har undervisat i ämnet svenska. Det insamlade materialet analyseras efter innehållsanalys och studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i The Simple View of Writing. Resultatet visar att såväl analogt som digitalt skrivande används i undervisningen. Lärarna kan se både likheter och skillnader i elevtexter som skrivs analogt och digitalt. Framförallt karaktäriseras den digitala texten av att vara mer utvecklad, beskrivande och längre. Rättstavningsprogram kan dock medföra en viss problematik då elever begränsas av felmarkeringar eller förhastar sig genom arbetet utan vidare reflektion. Utifrån det analyserade empiriska materialet konstateras att lärares didaktiska kompetens är avgörande och att varken det ena eller andra skrivsättet bör uteslutas i undervisningen. Lärare behöver reflektera kring vilket skrivsätt som fungerar bäst i sammanhanget för att främja elevers skrivutveckling.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-110503 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Plantin Ewe, Tilda, Johannesson, Karin |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds