Livsmedelsproduktion har en stor miljöpåverkan och orsakar försurning, störning av den biologiska mångfalden, det kräver stora mängder vatten och sprider gifter. Idag produceras och kastas mycket mat som hade kunnat sparas om den hade behandlats annorlunda Den största mängden matavfall står hushållen för, men det uppstår matavfall i hela produktionskedjan. Det finns ett forskningsbehov gällande matavfall, om orsaker och mängder samt vilka möjliga åtgärder som kan vidtas för att matsvinnet ska minska. Det finns få undersökningar om matsvinn i skolkök vilket inkluderar förskolekök, det är därför oklart hur mycket svinn som uppstår i denna del av kedjan. Enligt Naturvårdsverket uppstod det år 2012, 43 000 ton matavfall i skolkök varav 52 procent var onödigt svinn, det motsvarar ett matsvinn på 62,4 g/portion. Fokus i denna uppsats är förskoleverksamhet i Oskarshamns kommun och syftet är att undersöka mängder och orsaker till matsvinn samt vilka möjliga åtgärder som kan vidtas för att minska svinnet. I detta arbete har det endast fokuserats på det matsvinn som uppstår i samband med förskolornas lunchservering. För att få svar på arbetets frågeställningar har det genomförts 20 intervjuer med både pedagoger och kökspersonal från verksamheten vidare har det även utförts vägning av matsvinn. Vägningen skedde på två förskolor under fem dagars tid, en förskola med tillagningskök och en förskola med mottagningskök. Under mätperioden uppkom det mer matsvinn än förväntat, den totala mängden svinn på de båda förskolorna var 99,60 kg. I genomsnitt kastades det 149,77 g/portion. I mottagningsköket kastades det 59,91 kg mat och medelvärdet var 185,7 g/portion. I tillagningsköket kastades det 39,69 kg mat och medelvärdet var 112,76 g/portion. Orsakerna till att matsvinn uppstår är att det är svårt att beräkna hur många portioner som ska beställas/tillagas, mottagningsköken får ofta för mycket mat levererad till sig p.g.a. att de har svårigheter att komplettera med mat under lunchen, det är brister i kommunikationen mellan vårdnadshavare, pedagoger och kökspersonal samt att det saknas resurser för att ta tillvara på matrester. För att minska mängden matsvinn i förskoleverksamhet behöver medvetenheten öka kring mängder och orsaker. Mottagningsköken kunde ges möjlighet att göra i ordning vissa tillbehör såsom koka pasta, potatis och bereda grönsaker, då det är lättare för dem att beräkna hur mycket mat som går åt eftersom de känner barnen och därför vet hur mycket de brukar äta. För att underlätta måltidsplaneringen behövs ett väl fungerande frånvarosystem. Det är även viktigt att undersöka möjligheten att ta tillvara på överbliven mat, genom att erbjuda den till försäljning eller att den kan serveras vid ett senare tillfälle.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-65752 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Högström, Kajsa |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.005 seconds