Kommunikation är en förutsättning för att organisationer ska fungera och sätten att kommunicera på har utvecklats i takt med den tekniska utvecklingen. Med det stora utbudet av kommunikationskanaler som finns idag kan det vara svårt att veta vilken kommunikationskanal som lämpas i olika situationer. Den här rapporten baseras på en fallstudie där den upplevda kommunikationseffektiviteten tenderade att variera beroende på vilken kommunikationskanal som användes vid nyhetsspridning. Tidigare forskning har studerat hur valet av kommunikationskanal kan påverka kommunikationseffektiviteten ur olika perspektiv, men inte då informationstypen är en nyhet. Därför ansågs det intressant att studera hur olika kommunikationskanaler påverkar kommunikationseffektiviteten vid nyhetsspridning. Syftet med studien var att lyfta fram och beskriva hur kommunikationskanaler påverkar den upplevda kommunikationseffektiviteten, när informationstypen är en nyhet. För att uppnå syftet skulle följande forskningsfråga besvaras: Vilka för- och nackdelar upplever anställda med kommunikationskanaler gällande kommunikationseffektiveten vid nyhetsspridning på ett stort nationellt företag? Teorier som användes för att uppnå syftet med studien var Media Richness Theory och Osgood och Schramms cirkulära kommunikationsmodell. Teorierna har använts för att förklara hur nyhetsspridning sker på fallföretaget och för att belysa och eventuellt förklara upplevda problem i samband med nyhetsspridningen. Data samlades in genom tillämpning av en kvalitativ metod och utförandet av semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visade att det upplevdes för- och nackdelar med samtliga kommunikationskanaler, samt att den upplevda kommunikationseffektiviteten tenderade att variera, beroende på vilken nyhetstyp som kommunicerades via kommunikationskanalerna. När resultatet ställdes mot forskningsfrågan och det teoretiska ramverket visade det sig att upplevda för- och nackdelar med kommunikationskanalerna, var kopplat till huruvida nyhetstypen är rutin- eller icke rutinmässig och hur den matchas med en rik eller fattig kommunikationskanal, vilket Media Richness Theory också förklarar. Slutsatsen av studien visade att nyhetsspridning som sker face to face och via telefon möjliggör interaktion och förmedling av känslor i realtid, men där känslor inte upplevs förmedlas lika bra via telefon som face to face, de många signalerna kan dessutom upplevas som överväldigande. Mejl, anslagstavla och intranät är tidsmässigt effektivt och plats och tids oberoende i olika grad. Däremot är möjligheten till interaktion och förmedling av känslor begränsad. Resultatet tyder på att kommunikationskanalernas för- och nackdelar verkar vara kopplat till huruvida kommunikationskanalerna upplevs som lämpliga för att förmedla olika typer av nyheter. Rika kommunikationskanaler upplevs som effektiva för att förmedla icke rutinmässiga nyheter och mindre rika kanaler upplevs som effektiva för att förmedla rutinmässiga nyheter. / Communication is an important function within organizations and the ways of communicating have developed rapidly due to technological development, which can make it difficult to know which communication channel that is best to use in different situations. This report is based on a case study were the perceived communication efficiency tended to vary depending on which communication channel that was used. Previous research shows how the choice of communication channels can affect the communication efficiency, however, it does not show this from the perspective of news as an information type. Therefore, it was considered interesting to study how different communication channels affect the communication efficiency in terms of news distribution. The aim of this study was to illustrate and describe how communication channels affect the perceived communication efficiency when the information that is transferred consists of news. To achieve this, the following research question would be answered: What advantages and disadvantages do employees experience with communication channels regarding the communication efficiency for news distribution in a large national company? Theories that have been applied in the study are Media Richness Theory and Osgood and Schramms circular communication model. Theories have been used to explain how news distribution takes place in the case company and to illustrate and possibly explain the problems that the company experience with news distribution. Data was collected by applying a qualitative method in which semi-structured interviews have been used. The result shows that respondents experience both advantages and disadvantages with all the communication channels and that the perceived communication efficiency tended to vary depending on which kind of news. When the result was set against the research question and the theoretical framework, advantages and disadvantages that were experienced, turned out to be depending on if the news were routine or non-routine and how it was matched with a rich or poor communication channel, which Media Richness Theory also declare. The conclusion of this study shows that news distribution through face to face and telephone enables direct interaction and transmission of emotions, however, emotions are not transmitted as well through telephone as face to face. The many signals can also be experienced as overwhelmingly. E-mail, intranet and signboard are effective in terms of time and are not as depending on time and space. In addition, the possibility of direct interaction and transmission of feelings is limited. The result indicates that advantages and disadvantages with the communication channels seems to be linked to whether the channel is perceived as suitable to transfer different kinds of news. Rich communication channels are perceived to be effective for transmitting non-routine news and poor channels are perceived to be effective for transmitting routine news.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-87514 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Adamsson, Stina |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds