Trots att antalet medier via vilka vi människor kan kommunicera med varandra är högre än någonsin, är talad interaktion något unikt betydelsefullt för våra mänskliga samhällen och relationer och därför ett ständigt relevant forskningsområde. Denna studie undersökte kvantitativa skillnader i hur människor konverserar med en talbaserad chattbot jämfört med en mänsklig konversationspartner, då de utförde en uppgift utformad för att skapa jämförliga dialoger. Resultatet visade på att konversationerna med chattbotten var mindre effektiva och ledde till sämre prestation i uppgiften. Dessutom påvisades att deltagarna använde en kortare genomsnittlig turlängd i konversationer med chattbotten, samt signifikanta skillnader i ordvariation mellan de två betingelserna. Dessa skillnader kan bero på att människor anpassar sitt språk efter sina uppfattningar av chattbottens kommunikativa egenskaper, och innebär att möjligheten att generalisera egenskaper hos människors tal i konversationer med liknande artificiella dialogpartners till konversationer med människor kan vara begränsad.

Rapporten baseras på en fallstudie som gjordes på ett varuproducerande företag under vårterminen 2016. Rapporten är en C-uppsats skriven på informationslogistikprogrammet vid Linnéuniversitetet. Syftet med studien var att studera hur valet av kommunikationskanal och waste påverkar den upplevda kommunikationseffektiviteten bland de anställda på fallföretaget. Bakgrunden till studien grundar sig i att kommunikation är ett brett och viktigt område där det saknas forskning om kommunikationseffektivitetens påverkan av waste och kanalval. Kommunikationskanalerna utvecklas idag snabbare än teorierna som definierar dess användning, vilket gör uppsatsens ämne aktuellt. Teorierna som har använts i denna studie är Media richness theory [MRT] och Lean administration. Dessa har kombinerats och använts för att belysa hur den upplevda kommunikationsineffektiviteten kan ökas genom ett strukturerat kanalval på fallföretaget. Studien har haft en kvalitativ ansats med en abduktiv inriktning där resultatet kommer från individuella intervjuer med anställda på fallföretagets kontorsdel. Undersökningen visade att det finns brister i kommunikationen och att det påverkar kommunikationseffektiviteten på kontoret. Val av kanal görs individuellt utifrån vad personalen anser vara mest lämpligt då de inte ser helheten. Genom analysera och diskutera resultatet utifrån teorier framkom det att kommunikationseffektiviteten hade kunnat bli bättre om kanalvalen standardiserats. / The report is based on a case study made at a product producing company in the spring of 2016. The report is a bachelor thesis and is written by students from information logistic programme at Linnaeus University. The purpose of the thesis is to study what the effect of the choice of communication channel and waste could have on the employees at the company. Background to the study is that communication is a broad and important field where there is insufficient research on how waste and choice of communication channels affects communication effectiveness and efficiency. Development of new communication channels is faster than the studies about them and therefore lacks important information how and for what the new channels should be used for. This gap makes this study relevant. The theories that have been used in this study are Media richness theory [MRT] and Lean administration. These have been combined and used to show how the communication effectiveness and efficiency could improve if the company uses structured choice of channels for communication. The approach of the study has been qualitative with an abductive emphasis where the result comes from interviews with the employees at the company. The study is only carried out in the office at the company and will not include any other areas. The case study shows that there are deficits in the communication and that it affects communication effectiveness and efficiency at the office. The choice of channels to communicate through is done individually today. This because the employees are missing the big picture. The study has identified that a standardization of the communication would improve the communication effectiveness and efficiency. The result has been identified by using theories while analysing and discussing the result of the interviews.

Kommunikation är en förutsättning för att organisationer ska fungera och sätten att kommunicera på har utvecklats i takt med den tekniska utvecklingen. Med det stora utbudet av kommunikationskanaler som finns idag kan det vara svårt att veta vilken kommunikationskanal som lämpas i olika situationer. Den här rapporten baseras på en fallstudie där den upplevda kommunikationseffektiviteten tenderade att variera beroende på vilken kommunikationskanal som användes vid nyhetsspridning. Tidigare forskning har studerat hur valet av kommunikationskanal kan påverka kommunikationseffektiviteten ur olika perspektiv, men inte då informationstypen är en nyhet. Därför ansågs det intressant att studera hur olika kommunikationskanaler påverkar kommunikationseffektiviteten vid nyhetsspridning.   Syftet med studien var att lyfta fram och beskriva hur kommunikationskanaler påverkar den upplevda kommunikationseffektiviteten, när informationstypen är en nyhet. För att uppnå syftet skulle följande forskningsfråga besvaras:   Vilka för- och nackdelar upplever anställda med kommunikationskanaler gällande kommunikationseffektiveten vid nyhetsspridning på ett stort nationellt företag?   Teorier som användes för att uppnå syftet med studien var Media Richness Theory och Osgood och Schramms cirkulära kommunikationsmodell. Teorierna har använts för att förklara hur nyhetsspridning sker på fallföretaget och för att belysa och eventuellt förklara upplevda problem i samband med nyhetsspridningen.   Data samlades in genom tillämpning av en kvalitativ metod och utförandet av semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visade att det upplevdes för- och nackdelar med samtliga kommunikationskanaler, samt att den upplevda kommunikationseffektiviteten tenderade att variera, beroende på vilken nyhetstyp som kommunicerades via kommunikationskanalerna. När resultatet ställdes mot forskningsfrågan och det teoretiska ramverket visade det sig att upplevda för- och nackdelar med kommunikationskanalerna, var kopplat till huruvida nyhetstypen är rutin- eller icke rutinmässig och hur den matchas med en rik eller fattig kommunikationskanal, vilket Media Richness Theory också förklarar.   Slutsatsen av studien visade att nyhetsspridning som sker face to face och via telefon möjliggör interaktion och förmedling av känslor i realtid, men där känslor inte upplevs förmedlas lika bra via telefon som face to face, de många signalerna kan dessutom upplevas som överväldigande. Mejl, anslagstavla och intranät är tidsmässigt effektivt och plats och tids oberoende i olika grad. Däremot är möjligheten till interaktion och förmedling av känslor begränsad. Resultatet tyder på att kommunikationskanalernas för- och nackdelar verkar vara kopplat till huruvida kommunikationskanalerna upplevs som lämpliga för att förmedla olika typer av nyheter. Rika kommunikationskanaler upplevs som effektiva för att förmedla icke rutinmässiga nyheter och mindre rika kanaler upplevs som effektiva för att förmedla rutinmässiga nyheter. / Communication is an important function within organizations and the ways of communicating have developed rapidly due to technological development, which can make it difficult to know which communication channel that is best to use in different situations. This report is based on a case study were the perceived communication efficiency tended to vary depending on which communication channel that was used. Previous research shows how the choice of communication channels can affect the communication efficiency, however, it does not show this from the perspective of news as an information type. Therefore, it was considered interesting to study how different communication channels affect the communication efficiency in terms of news distribution.   The aim of this study was to illustrate and describe how communication channels affect the perceived communication efficiency when the information that is transferred consists of news. To achieve this, the following research question would be answered:   What advantages and disadvantages do employees experience with communication channels regarding the communication efficiency for news distribution in a large national company?   Theories that have been applied in the study are Media Richness Theory and Osgood and Schramms circular communication model. Theories have been used to explain how news distribution takes place in the case company and to illustrate and possibly explain the problems that the company experience with news distribution.   Data was collected by applying a qualitative method in which semi-structured interviews have been used. The result shows that respondents experience both advantages and disadvantages with all the communication channels and that the perceived communication efficiency tended to vary depending on which kind of news. When the result was set against the research question and the theoretical framework, advantages and disadvantages that were experienced, turned out to be depending on if the news were routine or non-routine and how it was matched with a rich or poor communication channel, which Media Richness Theory also declare.    The conclusion of this study shows that news distribution through face to face and telephone enables direct interaction and transmission of emotions, however, emotions are not transmitted as well through telephone as face to face. The many signals can also be experienced as overwhelmingly. E-mail, intranet and signboard are effective in terms of time and are not as depending on time and space. In addition, the possibility of direct interaction and transmission of feelings is limited. The result indicates that advantages and disadvantages with the communication channels seems to be linked to whether the channel is perceived as suitable to transfer different kinds of news. Rich communication channels are perceived to be effective for transmitting non-routine news and poor channels are perceived to be effective for transmitting routine news.

Studien undersöker vårdnadshavares erfarenheter av ineffektiv och effektiv digital kommunikation mellan fritidshem och vårdnadshavare. Syftet är att få insikt i vårdnadshavarnas upplevelser av att ta emot och förstå digital kommunikation. Påverkansfaktorer som teknologi, tydlighet, återkoppling, anpassning, förväntningar och erfarenheter undersöks i syfte att analysera deras inverkan på kommunikationens effektivitet eller ineffektivitet. Resultaten tyder på att vårdnadshavarna generellt sett har goda möjligheter att ta emot och förstå digital kommunikation, trots vissa problem. Identifierade negativa kommunikativa faktorer inkluderar bristfälliga plattformar, otydlig och begränsad information samt brist på regelbunden och relevant kommunikation. Slutsatsen är att ökad kunskap och medvetenhet om vårdnadshavares upplevelser av digital kommunikation och dess påverkansfaktorer är önskvärt för att gynna både vårdnadshavare, deras barn och fritidshemmet som organisation. / The study examines legal guardians' experiences of ineffective and effective digital communication between leisure-time centers and guardians. The aim is to gain insight into guardians' experiences of receiving and understanding digital communication. Factors of influence such as technology, clarity, feedback, adaptation, expectations, and experiences are examined in order to analyze their impact on the effectiveness or ineffectiveness of communication. The results indicate that guardians generally have good opportunities to receive and understand digital communication, despite some challenges. Identified negative communicative factors include inadequate platforms, unclear and limited information, and a lack of regular and relevant communication. The conclusion is that increased knowledge and awareness of guardians' experiences of digital communication and its influencing factors are desirable to benefit both guardians, their children, and the leisure-time centers as an organization.