I uppsatsen analyseras hur medborgare och tjänstemän ser på medborgardialog och är uppdeladi tre teman: Vad menas med medborgardeltagande?, Vad menas med jämliktmedborgardeltagande? Och Hur ser olika aktörer på varandra? Analysen baseras påfallstudier i tre kommuner; Ängelholms kommun, Helsingborg stad och Malmö stad, där jaghar genomfört observationer av samrådsmöten och intervjuat tjänstemän som arbetar medmedborgardeltagande på olika sätt.Medborgare har kommit till tals utifrån två samrådsmöten som jag observerat i Helsingborgstad och Malmö stad, där medborgarna har medverkat som deltagare. Jag har också valt att göraintervjuer med olika tjänstemän såsom planarkitekter, strateg och dialogutvecklare,representanter från respektive kommuner som fått komma till tals.Som utgångspunkt används Khakees (2000) teoretiska ramverk för samhällsplanering vidanalysen av empirin. De begrepp som används i den här studien är generativ planering,advokatplanering, kommunikativ planering och rationell planering. Analysen bygger påvinjetter ur empirin som analyseras med hjälp av teorin.Studien visar att olika aktörer har olika uppfattningar om vad medborgardeltagande är samt attdet finns en ojämlikhet när det gäller medborgardeltagande i alla dessa tre kommuner.Dessutom visar resultatet på att det finns skillnader i kommunerna när det gäller hur olikaaktörer ser på varandra i arbetet med medborgardeltagande. / The paper analyzes how citizens and civil servants look at citizens' dialogue and are dividedinto three themes: What is meant by citizenship? What is meant by equal citizenship? Andhow do different actors look at each other? The analysis is based on case studies in threemunicipalities; Ängelholm Municipality, Helsingborg City and Malmö City, where I haveconducted observations of consultation meetings and interviewed civil servants working indifferent ways.Citizens have come to terms from two consultation meetings I observed in Helsingborg cityand Malmö city, where citizens have participated as participants. I have also chosen tointerview with various civil servants such as planner architects, strategists and dialoguedevelopers, representatives from each municipality that have come to speak.As a starting point, Khakees (2000) uses the theoretical framework for community planning inthe analysis of the empirical data. The concepts used in this study are generative planning,advocative planning, communicative planning and rational planning. The analysis is based onvignettes from the empirical data that are further analyzed using the theoretical concepts.The study shows that different actors have different views on what citizenship participation isand that there is inequality in the participation of citizens in all these three municipalities. Inaddition, the results show that there are differences in municipalities as to how different actorslook at each other in the work of citizen participation.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-23233 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Kukish, Atak |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Malmö universitet/Kultur och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds