ProblemområdeSkolverket pekar på fördelar när en specifik ämnes- och processkunnig aktör leder arbetet kring språk-, läs- och skrivutveckling. Det finns tre tydliga aktörer inom skolans värld som skulle kunna anta denna roll; språk-, läs- och skrivutvecklare, speciallärare med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling samt förstelärare i svenska. Det är tre aktörer utan fastställd, explicit och nationell uppdragsbeskrivning. Men enligt olika styrdokument kan de ha liknande arbetsuppdrag, som till exempel att arbeta med handledning i språkutvecklande syfte. Med olika utbildningar och kompetens ställs frågan var den enes uppdrag slutar och den andres tar vid. Det finns därför ett behov att belysa hur dessa aktörer kan arbeta och samverka i det språkutvecklande handledningsuppdraget.Syfte och preciserade frågeställningarStudiens syfte är att bidra med kunskap kring hur språk-, läs- och skrivutvecklare, speciallärare med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling samt förstelärare i svenska arbetsuppdrag ser ut, gällande språkutvecklande kompetensutvecklingsarbete via handledning.• Når språk-, läs- och skrivutvecklare, speciallärare och förstelärarnaskompetens ut till lärarna i olika kommuner? Och i så fall på vilket sätt?• Hur arbetar olika kommuner med handledning som kompetensutveckling ispråk-, läs- och skrivutvecklingsfrågor? Och vem står för dennakompetensutveckling?• På vilket sätt kan handledning bidra till kompetensutveckling inom språk-, läs-och skrivutveckling?Teoretiskt perspektivStudien tar sin ansats i det systemteoretiska perspektivet. Perspektivet betraktar det språkutvecklande kompetensutvecklingsarbetet genom handledning, ur ett helhetsperspektiv i organisationen där minsta lilla förändring kommer att påverka hela systemet. Centrala begrepp i studiens teoretiska förankring är helhet, relation och kommunikationMetodStudien har en triangulär ansats och har kombinerat kvantitativ och kvalitativ data. Undersökningsmaterialet har tagits fram genom en webbaserad enkätundersökning till samtliga barn- och utbildningsnämnder i Skåne län, samt intervjuer med nyckelpersoner inom språk-, läs- och skrivutvecklingsarbetet i fyra skånska kommuner. Vid intervjuerna användes en intervjuguide och därefter transkriberades samtalen. Studiens data har sedan jämförts och analyserats utifrån tidigare forskning.Resultat med analysResultatet av studien pekar på att de tre aktörerna kan ha ansvar för, vara delaktiga i och har likartade arbetsuppgifter, när det kommer till en organisations kompetensutveckling kring barn och elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Studien visar att det inte finns samarbete aktörerna emellan när det kommer till denna kompetensutveckling. De arbetar med handledningsuppdrag vid sidan av varandra men med dålig insyn i varandras arbete. Deras mandat från skolledarna och kollegiet, för att kunna verka i sin profession, ter sig olika från aktör till aktör, där språk-, läs- och skrivutvecklaren verkar ha störst mandat för att kunna arbeta med språkutvecklande handledning.KonklusionHandledning betraktas som ett gynnsamt arbetssätt för att nå ut med kompetens inom språk-, läs- och skrivutveckling. Men det existerar ingen samstämmighet om vem som ansvarar för detta arbete.Specialpedagogiska implikationerDet krävs en tydlig kommunikation mellan aktörerna och inom olika nivåer i organisationen, för att språk-, läs- och skrivutvecklingsarbetet ska blir optimalt Handledningsuppdraget och dess syfte behöver bli konkret och tydligt för samtliga parter.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-30311 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Fredriksson, Mia |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö högskola/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds