Return to search

Inlärningsstilar - ett erkännande av olikheter

Ny kunskap söker människan ständigt genom hela livet. Kunskap är det vi individer tar till oss och lär oss. Sättet på vilket inlärningen sker hos elever kan variera. Alla kanske inte lär sig bäst genom dagens, än så länge vanligaste pedagogik, förmedlingspedagogik. I förmedlingspedagogiken står pedagogen för förmedling av information till eleverna och det blir ofta en envägskommunikation. Med vår uppsats vill vi hjälpa andra pedagoger och individer att få en inblick i vad inlärningsstilar innebär och vad det kan bidra med till undervisningen och till samhället. Därför har vi valt att undersöka inlärning och inlärningsstilar med fokus på de perceptuella styrkorna (sinnena). Det huvudsakliga problemområdet i denna avhandling är att ta reda på hur man kan använda inlärningsstilsanpassad undervisning i skolan och vilken inlärningsstil som föredras av eleverna i en 1:a klass. Syftet med denna uppsats är att vi vill bidra till kunskapsutvecklingen inom begreppet inlärning och hur man kan använda sig av inlärningsstilar i skolan för att uppmärksamma varje elevs individuella inlärning. Frågeställningarna vi har valt är:•Vilka skäl anger pedagogerna i undersökningsgruppen för sitt val att arbeta utifrån teorier om inlärningsstilar.•Hur arbetar elever och pedagoger i vår urvalsgrupp med inlärningsstilar i år 1? Hur kan en lektion i svenska ser ut med hjälp av inlärningsstilar i år 1?•Vilka inlärningsstilar föredrar eleverna i år 1 och varför föredrar de dem? Elever och pedagoger i den studerade klassen, kan på ett välfungerande och stimulerande sätt arbeta med inlärningsstilar. I relation till våra frågeställningar får vi utifrån våra intervjuer reda på att de visuella och auditiva sinnena är vanligast och att det är dessa arbetssätt eleverna föredrar. Vi frågade pedagogerna om man skulle kunna arbeta på samma vis inom alla ämnen? I denna fråga delar sig de intervjuade pedagogernas mening. En svarar att inlärningsstilar går att använda i alla ämnen medan en annan anser att det både kan användas i alla ämnen men kan också vara svårt att tillämpa i vissa. Om det fungerar så här bra inom svenskan, borde man väl alltid kunna använda inlärningsstilar! Påpekar Lisa. Men räcker då tiden till? Det är något som pedagogerna ser som ett stort hinder, tiden. Upplägget inför lektionen med inlärningsstilar tar tid och det gör även tillverkningen av material. Det kan också vara svårt att hitta övningar som passar varje elevs enskilda behov. / AbstractLearning styles - a recognition of differences by Sara Håkansson and Malin Wingårdh-Hallgard. This survey acts about students' learning through learning styles. The main problem area in this dissertation is to find oute how persons can used learning style tailored education in the school and which learning style are preferred of the students in a 1: a class. The aim with this essay is that we wants to contribute to the knowledge development within the concept learning and how one can use learning styles in the school in order to notice each pupil's individual learning. The issues we have choosen is:• Which reasons state the educationist in the survey group for its choice to work on the basis of theories about learning styles?• How works students and educationits in ouer selection group with learning styles in year 1? How can a lesson in Swede sees out with the aid of learning styles in year 1?• Which learning styles prefer the students in year 1 and why prefers the them? The survey's implementation builds on observations and qualitative interviews with 21 students, two educationists in a first class and a preschool teacher on the same school. We have also used different theorists and their theories, as Dunn & Dunn, Gardner and Piagets, and the theory Human Dynamics. The most important results are that the learning happens individually for each pupil and that educationists strives after letting the students find possibility to use their best perceptuel strength (minds) in order to faith through the the different learning styles. The shows itself that most off the students know himself most home with the visualy and auditory and seems to work on the basis of these strength.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-33708
Date January 2006
CreatorsWingårdh-Hallgard, Malin, Håkansson, Sara
PublisherMalmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Malmö högskola/Lärarutbildningen
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.002 seconds