Return to search

Myndigheten, texten och läsaren. Myndighetsinformation i lättläst version

I uppsatsen analyseras lättlästa myndighetstexter utifrån skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som ställs på läsarna och hur den övergripande situationen påverkar den språkliga utformningen. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om lättlästa myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lättlästa myndighetstexterna språkligt sett är både lättare och svårare att läsa och tolka än motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta är mer svåråtkomliga än normalversionerna.Litteraturgenomgången visar att begreppet lättläst används allmänt och opreciserat med associationer till ’svårigheter’. Trots att begreppet inte har en enhetlig innebörd verkar det finnas det en samsyn mellan myndigheter om hur en lättläst text ska skrivas. Analysen visar att de lättlästa texterna är uppbyggda på liknande sätt och att de främst följer rekommendationer för lättläst när det gäller ordvariation, LIX-värde, läsartilltal, textbindning, radlängd och typsnitt. Analysen visar även att olika lättlästa faktorer kan motverka varandra och att de lättlästa texterna som publiceras på webben inte är anpassade efter mediet. De lättlästa myndighetstexterna är kontextberoende och ställer relativt höga krav på läsarnas litteracitetsförmåga och hantering av olika medierande redskap. Texterna riktar sig till många läsare med olika behov och blir troligen inte lättlästa i sin helhet för någon. Myndigheterna uppfyller därmed medborgares rättigheter enligt språklagen, inte deras behov.Asymmetrin mellan myndigheter och medborgare blir större trots att myndigheterna följer rekommendationer för lättlästa texter. De lättlästa texterna är språkligt mindre auktoritära men de underliggande strukturerna finns kvar vilket gör att den textuella praktiken inte kongruerar med den sociala praktiken. Detta får till följd att myndigheters lättlästa texter idag främst måste bearbetas utifrån det som uttrycks implicit.För att få en uppfattning om vad som gör en text lättläst behöver även andra faktorer än yttre språkliga och grafiska faktorer undersökas och klarläggas; bland annat relationen mellan språkets form och funktion, läsarens kunskap om myndighetsdiskurs, parternas uppfattning om sina roller och uppgifter, läsarens litteracitetsförmåga samt innebörden i begreppet lättläst och syftet med de lättlästa myndighetstexterna. / This paper treats discourse analysis of easy-to-read texts published by Swedish government agencies. The purpose of the study is to get more information about the texts in relation to their context. In Sweden everyone has the right to understand public information from government agencies. Therefore the government agencies publish some of their information in easy-to-read texts. These texts are problematic in different ways. Firstly, the term easy-to-read has no uniform meaning and could be used differently in different situations. Secondly, there are a lot of traits that can make a text easier to read, but different traits can also counteract each other, for example, a text is usually easier to read if it is shorter and if it includes explanations, but a text that includes explanations often gets longer. Thirdly, even though Sweden’s government agencies follow recommendations from language planning authorities in order to write more comprehensible texts, other difficulties occur: some of the information is omitted in the easy-to-read texts, the government agencies themselves become invisible so that their positions has to be read-out between the lines and the instructions that are binding for citizens often appear as optional choices. This means that the easy-to-read texts place greater demands on readers' literacy, although the idea is that they should be more readable.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-36515
Date January 2012
CreatorsForsberg, Camilla
PublisherMalmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Malmö högskola/Lärarutbildningen
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0025 seconds