Denna kunskapsöversikt har som syfte att titta på högläsning som språkutvecklande metod. Frågan vi ställt oss är när och hur påverkar högläsning barns språkutveckling? Vårt tillvägagångssätt bestod av en metodisk informationssökning i olika databaser både nationella och internationella. Specifika sökord användes för att få så relevanta träffar som möjligt. Tio artiklar valdes ut och dessa var en sammanblandning av kvantitativa och kvalitativa studier i syfte att få både bredd och djup i kunskapsöversikten. Artiklarna och studiernas resultat har sedan kategoriserats till tre olika teman. Högläsning som praxis och pedagogers attityder till högläsning, högläsning i hemmet och dess effekter på barns språkutveckling samt högläsningens effekter på barns språkliga, kognitiva och emotionella förmågor. Sammantaget pekar forskningen på att högläsning ofta praktiseras i både förskoleklasser och i lågstadieklasser trots att pedagoger inte alltid prioriterar den. Högläsning i hemmet som sker tillsammans med föräldrar tycks alltid främja språkutvecklingen hos barn. Högläsningens effekter på barns språk, kognitiva och emotionella förmågor beror på hur högläsning tillämpas. Vid interaktiv högläsning där strukturerade lässtopp sker är den främjande effekten hos barnet både språklig, kognitiv och emotionell.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-49840 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Ahlberg, Mette, Karlzén, Gunilla |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds