Gängkriminalitet är ett samhällsproblem i Sverige samtidigt som dagens mode och musik inspireras av gängkriminaliteten. Samhällets oro är att ungdomar ska influeras av gängkriminaliteten. Efter att Jensens grundskola i Göteborg ville införa en klädkod mot det som förknippas med bland annat gängkriminalitet uppstod en debatt om elevers rätt att använda kläder för att uttrycka sig, kommunicera på samt för att skapa sin identitet. Syftet med studien är att undersöka hur media konstruerar stereotyper utifrån elevers kläder. För att öka kunskapen om språkets konstruktioner och dess effekter används en kritisk diskurspsykologisk metodansats. Studien har två teoretiska referensramar där ena redogör för jaget och identitetsskapandet och den andra teorin redogör kläders betydelse för identitetsskapandet. Under analysprocessen bearbetas artiklarna med hjälp av metodens tre nyckelbegrepp; tolkningsrepertoarer, subjektspositioner och ideologiska dilemman. I resultatet presenteras och analyseras de mest centrala och återkommande mönster från debatt- och nyhetsartiklarna. I resultatet synliggörs det hur artikelförfattarna konstruerar problematiska stereotyper som kategoriserar och tillskriver elever olika egenskaper som kan gynna eller begränsa eleverna i skolan. Studien avslutas med en diskussion om resultatet och förslag på vidare forskning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-53208 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Carstedt, Cornelia, Evelönn, Jennifer |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds