Psykisk ohälsa ökar för de flesta grupper i Sverige, men minoritetsgrupper är mer utsatta än andra. Syftet med vår studie var att ta reda på hur situationen ser ut för HBTQI-individer i Sverige och skapa underlag för att kunna underlätta för denna utsatta grupp. Utifrån Meyers minoritetsstressmodell och Neffs definition av självmedkänsla vill vi svara på frågan om det finns något samband mellan minoritetsstress och psykisk hälsa hos HBTQI-individer och om självmedkänsla i så fall medierar detta förhållande. Deltagarna bestod av svensktalande personer över 18 år som identifierar sig som HBTQI. Dessa rekryterades via Facebook och andra internetbaserade forum. Mätinstrumentet var en online-enkät där konstruktet psykisk hälsa definierades som grad av ångest- och nedstämdhetssymtomatologi och grad av livskvalitet. Enkäten mätte även konstrukten självmedkänsla och minoritetsstress. Resultaten visade att det finns ett signifikant positivt samband mellan graden av minoritetsstress och graden av ångest- och nedstämdhetssymtomatologi. Högre grader självmedkänsla var kopplat till lägre grader psykisk ohälsa och högre grader livskvalitet. Självmedkänsla var kopplat till proximal minoritetsstress men inte distal minoritetsstress. En mediationsanalys visade att självmedkänsla har en signifikant medierande effekt på förhållandet mellan minoritetsstress och psykisk ohälsa. Sammanfattningsvis visade sig självmedkänsla vara en viktig faktor för att förstå förhållandet mellan minoritetsstress och psykisk ohälsa och är därmed något som framtida interventioner mot psykisk ohälsa hos HBTQI-individer bör fokusera på. / Mental illness is increasing in Sweden, and minority groups are more at risk than others. The purpose of our study was to determine what the situation is for LGBTQ-individuals in Sweden and create a basis to aid this group. Based on Meyer's minority stress model and Neff’s definition of self-compassion, we want to answer the question regarding if there is a connection between minority stress and mental health in LGBTQ-individuals, and if self-compassion mediates this relationship. The participants consisted of Swedish-speaking people over the age of 18 that self-identify as LGBTQ. These were recruited via Facebook and other internet-based forums. The measurement was an online-survey where the construct mental health was defined as degree of anxiety- and depression symptomatology as well as quality of life. The survey also measured the constructs self-compassion and minority stress. The results showed a significant positive relationship between minority stress and degree of anxiety- and depression symptomatology. Higher degrees of self-compassion were related to lower degrees of mental illness and higher degrees of quality of life. Self-compassion was related to proximal minority stress but not distal minority stress. A mediation analysis showed that self-compassion has a significant mediating effect on the relationship between minority stress and mental illness. In conclusion, self-compassion was proven to be an important factor in understanding the relationship between minority stress and mental illness and is therefore something future interventions targeting mental health in the LGBTQ community should focus on.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-88850 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Djure, Thérese, Lazzarini, Alexandra |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds