Syftet med denna magisteruppsats är att belysa hur bosnienserbiska public servicejournalister upplever den journalistiska yrkesrollen, den redaktionella vardagen och den samhälleliga kontexten som de befinner sig i. Journalister på Radijo Televizija Republike Srpske, RTRS, har stått i centrum för undersökningen som är av kvalitativt slag. Två datainsamlingsmetoder användes – samtalsintervjuundersökning och frågeundersökning. Båda genomfördes på redaktionen i Banja Luka. Dessutom har uppsatsens ambition varit att belysa den metodproblematik som kan uppstå när känsliga forskningsfält undersöks. Huvudfrågan lyder: Hur ser nyhetsjournalister på RTRS på sin professionella yrkesroll och vardag? De kompletterande frågorna är: På vilket sätt anser RTRS-journalisterna att kriget påverkar dem i det dagliga arbete? Vem, vad eller vilka anser RTRS-journalisterna har störst makt över RTRS-journalistikens inriktning? Hur ser RTRS-journalisterna på grannkanalen RTVFBiH – och hur påverkar det synen på det egna arbetet? Samt Hur stor inverkan anser RTRS-journalisterna att den generella jargongen i RS har på RTRS:s journalistik? På grund av kriget under 1990-talet är dagens bosniska samhälle djupt nationalistiskt och etniskt splittrat, vilket även tydligt avspeglas i landets medier. Inte minst och i synnerhet public service som även den är nationalismburen. Detta bidrar till en både svårbalanserad verklighet för public servicejournalister i landet. Samhällsprofessorn Kaldor och journalistikforskaren Baruch Wachtel menar båda att förutsättningarna för media i postkonfliktkontexter likt den i Bosnien på olika sätt hindrar den ”riktiga” journalistikens fulla existens och kvalité. Resultatet visar att RTRS-journalisterna ofta beskriver sin verklighet på ett negativt sätt – starkt krigsfärgad, djupt nationalistisk, under press från olika håll (annonsörer, chefer etc.), oerhört politiserad, oprofessionell, självcensurerad etc. Sammanfattningsvis beskrivs vardagen på RTRS och det journalistiska yrket på ett sätt som markant skiljer sig från det som i vanliga fall förknippas med public service. Kriget beskrivs vidare som den dominerande och återkommande problematiken, en öm punkt som omöjliggör den bosniska public servicejournalistikens neutralitet och objektivitet. Detta betraktas dock som befogat eftersom föreställningen om att de ”andra” (bosnienkroaterna och bosnjakerna) förhåller sig likadant mot bosnienserberna. På så sätt menar flera journalister att kriget fortfarande fortsätter och public service är ett av många nationalistiska slagfält i dagens Bosnien.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-16839 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Perkovic, Goran |
| Publisher | Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds