Demokrati ses som den idealiska styrelseformen. Många länder i världen har börjat etablera demokrati eller i varje fall håller på att demokratiseras. Bosnien-Hercegovina, Serbien/Montenegro och Makedonien är några av dem. Men för att demokratin ska kunna etableras i dessa länder är bestående demokrati och långvarig fred och stabilitet grundläggande förutsättningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka demokratiförutsättningar i dessa tre länder. Följande frågeställning ska besvaras: Vilka förutsättningar har Bosnien-Hercegovina, Makedonien och Serbien/Montenegro för demokrati? Vi har använt oss av Axel Hadenius teori om förutsättningar för demokrati som vi sedan har operationaliserat för att kunna besvara frågeställningen. Vi har undersökt den socioekonomiska utvecklingen, det civila samhället, etniska klyftor i befolkningen och institutionella förutsättningar. Vår studie uppvisade liknande resultat i alla tre länderna med vissa variationer. Vi kom fram till att alla tre länderna har dåliga förutsättningar för demokrati. Den socioekonomiska utvecklingen var låg, det civila samhället var svagt och de etniska klyftorna i befolkningen varierade. I Makedonien var de allra störst, medan Serbien/Montenegro och Bosnien-Hercegovina hade märkbart mindre etniska konflikter. De institutionella faktorerna visade olika resultat men alla tre hade i överlag bra förutsättningar för demokrati.

Det är vanligt att folk som kommer till ett nytt land känner utanförskap, att de är i diaspora. Dock är det lika trivialt att drabbas av liknande känsla av exkludering när de besöker hemlandet. Men vad beror detta på? Syftet med föreliggande studie är främst att fånga kärnan i varför folk ifrån Bosnien-Hercegovina känner sig som diasporamedlemmar när de återvänder hem. / It is common for people who immigrate to a new country to feel left out, to feel like members of diaspora. However, it is equally trivial to have similar feelings when you re- visit your home country. But why is that? The main aim of this thesis is primarily to capture the essence of why people from Bosnia-Herzegovina feel as diaspora members when they re- visit their homeland.

<p>Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur fördelningen av och kontrollen över territorier i</p><p>Bosnien-Hercegovina har yttrat sig under valda tidsperioder. Fokus ligger dels på konfliktparterna</p><p>och dels på de externa aktörernas roll. Galtungs modell fungerar som verktyg då problematiken med</p><p>territoriell kontroll och oförenliga mål undersöks. Materialet till uppsatsen utgörs främst av</p><p>undersökningar gjorda av såväl historiker, statsvetare som konfliktforskare och sociologer, vilket</p><p>bidrar till att en helhetsbild erhålles. Uppsatsens undersökning börjar med en undersökning av</p><p>Daytonavtalets konflikthantering och sedan går den över till 1914-1918, perioden då det första</p><p>sydslaviska riket uppstår. Därefter sker undersökningen i kronologisk ordning och avslutas i Dayton</p><p>1995, där trådarna knyts ihop. Resultaten visar att konflikter mellan de tre etniska grupperna i</p><p>Bosnien-Hercegovina funnits under samtliga tidsperioder och att de demonstrerats med vapen tre</p><p>gånger mellan 1914-1995. De externa aktörer som figurerat under de väpnade konflikterna har</p><p>påverkat konfliktparterna på olika sätt. Slutsatsen är att de externa aktörerna av olika anledningar</p><p>tenderar att ge sitt stöd åt den konfliktpart de har historiska band till.</p>

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur fördelningen av och kontrollen över territorier i Bosnien-Hercegovina har yttrat sig under valda tidsperioder. Fokus ligger dels på konfliktparterna och dels på de externa aktörernas roll. Galtungs modell fungerar som verktyg då problematiken med territoriell kontroll och oförenliga mål undersöks. Materialet till uppsatsen utgörs främst av undersökningar gjorda av såväl historiker, statsvetare som konfliktforskare och sociologer, vilket bidrar till att en helhetsbild erhålles. Uppsatsens undersökning börjar med en undersökning av Daytonavtalets konflikthantering och sedan går den över till 1914-1918, perioden då det första sydslaviska riket uppstår. Därefter sker undersökningen i kronologisk ordning och avslutas i Dayton 1995, där trådarna knyts ihop. Resultaten visar att konflikter mellan de tre etniska grupperna i Bosnien-Hercegovina funnits under samtliga tidsperioder och att de demonstrerats med vapen tre gånger mellan 1914-1995. De externa aktörer som figurerat under de väpnade konflikterna har påverkat konfliktparterna på olika sätt. Slutsatsen är att de externa aktörerna av olika anledningar tenderar att ge sitt stöd åt den konfliktpart de har historiska band till.

Syftet med denna magisteruppsats är att belysa hur bosnienserbiska public servicejournalister upplever den journalistiska yrkesrollen, den redaktionella vardagen och den samhälleliga kontexten som de befinner sig i. Journalister på Radijo Televizija Republike Srpske, RTRS, har stått i centrum för undersökningen som är av kvalitativt slag. Två datainsamlingsmetoder användes – samtalsintervjuundersökning och frågeundersökning. Båda genomfördes på redaktionen i Banja Luka. Dessutom har uppsatsens ambition varit att belysa den metodproblematik som kan uppstå när känsliga forskningsfält undersöks. Huvudfrågan lyder: Hur ser nyhetsjournalister på RTRS på sin professionella yrkesroll och vardag? De kompletterande frågorna är: På vilket sätt anser RTRS-journalisterna att kriget påverkar dem i det dagliga arbete? Vem, vad eller vilka anser RTRS-journalisterna har störst makt över RTRS-journalistikens inriktning? Hur ser RTRS-journalisterna på grannkanalen RTVFBiH – och hur påverkar det synen på det egna arbetet? Samt Hur stor inverkan anser RTRS-journalisterna att den generella jargongen i RS har på RTRS:s journalistik? På grund av kriget under 1990-talet är dagens bosniska samhälle djupt nationalistiskt och etniskt splittrat, vilket även tydligt avspeglas i landets medier. Inte minst och i synnerhet public service som även den är nationalismburen. Detta bidrar till en både svårbalanserad verklighet för public servicejournalister i landet. Samhällsprofessorn Kaldor och journalistikforskaren Baruch Wachtel menar båda att förutsättningarna för media i postkonfliktkontexter likt den i Bosnien på olika sätt hindrar den ”riktiga” journalistikens fulla existens och kvalité. Resultatet visar att RTRS-journalisterna ofta beskriver sin verklighet på ett negativt sätt – starkt krigsfärgad, djupt nationalistisk, under press från olika håll (annonsörer, chefer etc.), oerhört politiserad, oprofessionell, självcensurerad etc. Sammanfattningsvis beskrivs vardagen på RTRS och det journalistiska yrket på ett sätt som markant skiljer sig från det som i vanliga fall förknippas med public service. Kriget beskrivs vidare som den dominerande och återkommande problematiken, en öm punkt som omöjliggör den bosniska public servicejournalistikens neutralitet och objektivitet. Detta betraktas dock som befogat eftersom föreställningen om att de ”andra” (bosnienkroaterna och bosnjakerna) förhåller sig likadant mot bosnienserberna. På så sätt menar flera journalister att kriget fortfarande fortsätter och public service är ett av många nationalistiska slagfält i dagens Bosnien.

No description available.

No description available.

I den här uppsatsen kommer korruptionens påverkan på Bosnien-Hercegovinas demokrati att analyseras. Korruptionen har ett starkt fäste inom landet då det ses som en vanlig del av samhället både från medborgare och politikerns synvinkel, detta ses som ett hinder för fortsatt utveckling på flera nivåer. Tanken finns, om att Daytonavtalet möjliggör för korruption på grund av avtalets stiftande av landets komplexa struktur och uppdelning. Uppsatsen metod är en fallstudie, där landets korrupta tillstånd kommer analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Korruptionens påverkan på demokratin kommer att analyseras utifrån Marks Warrens (2004) teori: den moderna tanken om korruption, där korruptionens effekt inom olika domäner i samhället analyseras. Domänerna som undersöks är, den rättsliga makten, den legitima makten, den verkställande makten, den offentliga makten och det civila samhället. Utifrån en teoretisk analys av dessa domäner dras sedan slutsatsen om korruptionen haft någon påverkan på demokratin i landet. Trots demokratiska val är demokratin svår att upprätthålla om de demokratiska normerna i Bosnien-Hercegovina bryts genom korruption. Demokratin har påverkats starkt inom de ovannämnda domänerna och korruptionen är ett hinder för demokratins existens i Bosnien-Hercegovina. / In this paper, the impact of corruption on Bosnia-Herzegovina's democratic development will be analyzed. Corruption has a strong foothold in the country where it is seen as a normal part of society both from citizens and politicians' point of view; this is seen as an obstacle to further development at multiple levels. An existing idea is, that the Dayton agreement is enabling for corruption, because of the agreement's founding of the country's complex structure and division. The paper method is a case study, where the country's level of corruption will be analyzed from a theoretical framework. Bribery impact on democracy will be analyzed from Mark Warren's theory (2004): the modern idea of corruption, where corruption efficacies in various domains of society are analyzed. The domains under consideration are the legal power, legitimate power, the executive power, the public authorities and civil society. Based on a theoretical analysis of these domains, a conclusion is drawn about the corruptions impact of the democracy in the country. Despite democratic elections, democratic standards are difficult to maintain in Bosnia-Herzegovina, a country broken by corruption. The democracy has been strongly influenced in the domains mentioned, and corruption is an obstacle for democracy to exist in Bosnia-Herzegovina.

The aim of this study is to investigate and understand the current political situation in Bosnia and why it not has been improving. The failed democratic process and the country's current continuing problems are studied through factors that deal with the country's ethnic diversity and the problematic constitution after the Bosnian war which separates the country. In this paper, a case study is used as the method, and by applying a reconciliation theory about the reconciliation process in Bosnia, the analysis shows that politicians, religious leaders and citizens show large cooperation problems and are holding back a democratic development in the country. Constitutional democracy is also used as theory, and the analysis in this study shows that this form of democracy can work in Bosnia after a reconciliation process. The conclusion of this study means that reconciliation is very important and must be implemented because no democratic improvement can be done without it. If there is no reconciliation in future Bosnia, it is more likely that the country will separate in two or more parts and that Bosnia as a state will not survive when the conflicts between the different ethnic groups in the country is so great.

<p>The purpose of this study is to analyze how the parties (USA, Great Britain, UN and the European Union) legitimize their intervention in Bosnia-Herzegovina as seen from without the conceptions of sovereignty and intervention. </p><p>USA and the UN have legitimized their intervention on security reasons. The American president, George W. Bush, claimed that democracies never engage in war with each other and that democracies were prosperous just because they were democracies. According to the president, that is why it is important to democratise the whole Balkan region to protect the international community from terrorism which grows in unstable and undemocratic states. UN resolutions claim that the situation in Bosnia is a threat to international peace and security and urged all state members to do everything they can for stability in Bosnia-Herzegovina. </p><p>European Union and Great Britain saw the organized crime that spreads through Balkan as a major threat to Europe. To be able to deal with his problem, EU is asking for more cooperation among the European states. Bosnia is a member of the Council of Europe and is also involved in the Stabilisation and association process for South eastern Europe with the EU. The purpose of these memberships is to foster the political and economic development in Bosnia and lead to full membership in the European Union, but only if Bosnia fulfils all the reforms that EU demands. To get economic aid from the EU, Bosnian leaders are forced to reform and engage in regional cooperation. </p><p>In the long run democratisation is the goal for all the parties, while security is the main issue at short-term. That is why the main concern for USA is for now the war on terrorism and organized crime for the EU. When signing the Dayton peace agreement, Bosnian leaders have agreed upon sharing sovereignty with the international community indefinitely. Dayton agreement calls also on all the parties to help Bosnia develop stable and democratic institutions and help the Bosnian leaders in theirs strive for peace. </p><p>The international community is based on principles of state sovereignty and non-intervention. Sovereignty can be defined as the right for autonomy and the right for non-intervention. These principles are not as important today as they were during the Cold War. Globalisation and marginalisation has made it more acceptable to intervene and share sovereignty with other states and ganisations. That means that the traditional view on sovereignty as a mean for maintaining order and view on interventions as a threat to the sovereignty is less significant in modern times. The reason for this is that the definition on sovereignty and intervention changes to able to adjust its self to the political situation in the world. That is, definition on sovereignty and interventionwill differ from time to time.</p>