Med avstamp i två berättelser knutna till fritidshemslärarprofessionen utforskar denna vetenskapliga essä gränsen mellan att vara privat, personlig och professionell inom skolans värld. Det är en hermeneutisk och fenomenologisk undersökning av hur vi bör förhålla oss till och hur vi kan förstå våra kollegor och elever i svårbedömda situationer. Med utgångspunkt i den praktiska kunskapens teori är essän ett utforskande av hur relationen mellan praktisk kunskap och maktpositioner inom skolan kan se ut. Etiken har även en central roll i essän. Vi undersöker hur dygdetiken, närhetsetiken och diskursetiken kan spela roll i de mellanmänskliga mötena och i relationsbyggandet i skolan och på fritidshemmet. Slutligen diskuterar vi interkulturalitetsbegreppet utifrån våra berättelser samt diskuterar hur ett sådant förhållningssätt aktualiseras i relation till skolans och fritidshemmets uppdrag i läroplanen. De slutsatser vi kommer fram till är att kommunikation, gemensam reflektion och tid är avgörande komponenter för att få till ett fungerande samarbete mellan kollegor, men också för att få förståelse för varandra och varför vi agerar som vi gör i vissa situationer. Genom gemensam reflektion ges vi också möjligheter till att utbyta erfarenheter med varandra och därigenom når vi både insikt om och lär oss av varandras praktiska kunskap. / Stamped in two stories linked to the leisure-time teacher profession, this scientific essay explores the boundary between being private, personal and professional in the world of school. It is a hermeneutical and phenomenological study of how we should relate to and how we can understand our colleagues and students in difficult situations. Based on the theory of practical knowledge, the essay is an exploration of how the relationship between practical knowledge and positions of power within the school can look like. The ethics also play a central role in the essay. We examine how the virtue ethics, proximity ethics and discourse ethics can play a role in the interpersonal meetings and building relationships in schools and leisure-centers. Finally, we discuss the intercultural concept based on our stories, as well as discuss how such an approach is actualized in relation to the school and the leisure center's assignment in the curriculum. The conclusion we reach is that communication, joint reflection and time are critical components in order to get a working collaboration between colleagues, but also to gain an understanding of each other and why we act as we do in certain situations. Through joint reflection we are given opportunities to share experiences with each other and thus we reach both insight and learn from each other's practical knowledge
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-35325 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Svensson, Emelie, Törngren, Jhonna |
| Publisher | Södertörns högskola, Lärarutbildningen, Södertörns högskola, Lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0034 seconds