Return to search

En ansats till en genrebaserad argumentationsanalys  : Utifrån två klassrådsdiskussioner

I  denna  uppsats  analyserar  jag  med  hjälp  av  en  framarbetad  genrebaserad argumentationsanalysmetod  två  klassrådssamtal  i  årskurs  nio.  Min  metod  utgår  ifrån  ett retoriskt perspektiv på kommunikation och dess syfte. I de båda klassråden har  jag valt ut ett diskussionssegment  där  deltagarna  behandlar  samma  spörsmål,  vilket  gör  att  sakfrågor  inte skall  skapa  skillnader  mellan  de  båda  samtalen.  Uppsatsen  utgår  ifrån  ett  hermeneutiskt tillvägagångssätt  samt  ett hermeneutiskt perspektiv på  språk. Med denna utgångspunkt blev det  nödvändigt  att  ta  fram  en  ny metod  för  att  analysera  kommunikationen. En metod  där hänsyn  tas  till  uppsatsens  ansats  samt  analysmaterialets  specifika  egenskaper.  Uppsatsens första projekt var därför att utveckla en metod. I detta metodarbete utgår jag ifrån ett retoriskt genreperspektiv. Uppsatsens  andra  projekt  är  att  utifrån  den  genrebaserade  argumentationsanalysen undersöka de  två klassrådssamtalen. Detta gav  tillfälle att utvärdera metodens  funktionalitet samt att undersöka resultatet av att kategorisera satserna i klassrådsdiskussionerna utifrån den framtagna  metodens  tre  olika  talhandlingar  (handlingsövervägande  satser, handlingsbeskrivande  satser  och  handlingsvärderande  satser)  genom  ett  syftes-  och kontextorienterat perspektiv. Metodens  tillämpning påvisade  att handlingsbeskrivande  satser var den överlägset vanligaste talhandlingen i båda klassrådssamtalen. Analysdelen följs av en diskussionsdel  där  ett  resonemang  förs  kring  orsaker  till  resultatet  utifrån  begreppen  logos, enthymem,  topos,  doxa  och  distinktionen  mellan  samtycke/samförstånd.  Resonemanget  har förts utifrån dessa fem huvudpunkter: För det första språkets funktion som perspektivskapare samt åtskillnaden mellan språk och sak.   För det andra utifrån dialogens öppna struktur. För det  tredje  utifrån  topikens  roll  för  skapandet  av  slutsatser.  För  det  fjärde  problematiseras begreppet  doxa  samt  de  effekter  det  får  på  klassrådsdiskussionen.  För  det  femte problematiseras  avslutningsvis  perspektivet  på  målet  med  det  elevdemokratiska  samtalet utifrån  begreppen  samtycke  eller  samförstånd. Avslutningsvis  redovisas  sammanfattande  de centrala slutsatserna kring uppsatsens två projekt.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-4808
Date January 2008
CreatorsLiedner, Viktor
PublisherSödertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0017 seconds