En fallstudie på en stor gymnasieskola i Stockholmsområdet genomfördes under HT-2016, genom en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Alla elva elever på skolan med ett accelererande eller berikande stöd i matematik, inom ramen för den egna klassen, ingår i studien tillsammans med deras åtta olika lärare. Totalt genomfördes 15 enskilda intervjuer med ljudupptagning. Syftet med den här studien har varit att fastställa hur det aktuella stödet för de matematiskt begåvade eleverna är utformat, på den aktuella skolan, samt hur stödet är relaterat till gymnasieskolans sju förmågor. Med matematiskt begåvade elever menas här de cirka 5% av Sveriges elever som enligt Skolverket har en särskild matematisk begåvning. Ett ytterligare syfte har varit att kartlägga i vilken utsträckning elever med stödet anser att det stöd de får är tillfredsställande för dem. Studien visar att det inte finns någon policy eller strategi, på skolan, för hur elever som vill accelerera eller ha berikning skall tas om hand. Lärarna får därför göra sin egen bedömning, från fall till fall. Det framgår vidare att accelererande elever normalt fått en lärobok i en högre kurs, och därefter i princip fått klara sig själva. Berikning har tillhandahållits på i princip tre olika sätt: eleven har fått en annan lärobok i samma kurs, eleven har varit hänvisad till en speciell uppgiftsbank eller så har eleven utgjort en extra resurs i klassrummet. Stödet från läraren har vid både acceleration och berikning normalt varit mycket begränsat, på grund av tidsbrist. Studien visar även att hälften av lärarna inte själva kopplar förmågorna, i någon större utsträckning, till det stöd de ger eleverna. Den andra hälften av lärarna har däremot en relativt stark koppling till förmågorna. Analysen visar dock att det indirekt finns en relativt stark koppling till i princip alla förmågor, i det ”stöd” samtliga lärare i undersökningen ger. Slutligen, så framgår det även att hälften av de intervjuade eleverna inte är helt nöjda med sin situation på skolan, eftersom de inte blir tillräckligt utmanade. Det dessa elever saknar mest är: diskussioner med läraren eller likasinnade, svårare övningsuppgifter samt en egen lärarledd matematikgrupp.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-143115 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Larsson, Håkan |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0123 seconds