Studien syftar till att belysa läraruppfattningar om läskanon och digitalisering av skönlitteratur i den egna undervisningen, samt vad lärarna uppfattar som litteraturundervisningens primära mål. Studiens teoretiska utgångspunkter är Appleyards litterära socialisationsteori (1991) och Vygotskijs sociokulturella perspektiv (1978), med fokus på Vygotkijs medierande verktyg. Studiens data baseras på en fokusgruppintervju och utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Urvalet består av fyra lärare som undervisar i svenska på mellanstadiet. Datan analyserades med en tematisk analys. Resultatet visar att lärarna arbetar med en oskriven kanon som underlättar lärarnas arbete som traditionsbärare, samtidigt som de förhåller sig kritiskt till den existerande kanon. Resultatet visar att en nationell kanon inte skulle vara inkluderande, och således gå emot skolans arbete för an likvärdig utbildning. Resultaten visar att lärarna är positiva till en digitalisering av litteraturen men inte en övergång till litteraturundervisning som helt baseras på digital teknik. Detta överensstämmer med forskning som säger att en användning av varierande format för läsning påverkar hågkomsten av texten positivt. Resultatet gällande litteraturundervisningens primära mål visar på att lärare strävar efter att bygga en läslust och läsintresse. I resultatdiskussionen diskuteras bevarandet av en litterär kanon i förhållande till lärarnas syn på digitalisering och litteraturundervisningens primära mål.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-201989 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Odendotter, Alexandra |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0066 seconds