Syftet med denna studie är att generera kunskap om hur män hanterar motgångar. Genom att använda oss av en kvalitativ metod har vi utfört semistrukturerade intervjuer med fyra män, vilket gör att vi får vi tillgång till deras perspektiv på hantering av motgångar. Resultaten baseras sedan på männens svar vid intervjutillfällena och analyseras sedan utifrån de teoretiska ramverken KASAM (känsla av sammanhang) samt Illeris teori om lärande. Resultaten visar att männens sätt att hantera motgångar varierar, samtidigt som det går att urskilja faktorer som är gemensamma för samtliga män. Socialt stöd och personliga strategier är gemensamma faktorer, som i varierande grad återkommer i männens redogörelser för hur de har hanterat olika motgångar. Trots att socialt stöd är framtonande i det samlade intervjumaterialet, uppger tre av fyra män att de inte vänder sig till signifikanta andra när de mår som sämst. Orsaken till detta är att inte belasta omgivningen. Även alkoholbruk är i viss mån framträdande som ett sätt att tidigare hanterat motgångar på, men också som ett fortsatt tillvägagångssätt i enstaka fall. Samtliga av männen har funnit deras motgångar meningsfulla med tiden, och flera beskriver hur händelsen har varit ett skäl till att engagera sig i frågor och evenemang relaterad till respektive motgång. Gemensamt för männen var synen på motgångar som tvådimensionellt, vilket innebär att en händelse kan upplevas som utmanande alternativt ställas inför en händelse som är okontrollerbar. Resultaten synliggör även motgångar som å ena sidan något individen är delaktig i, och å andra sidan en oförutsedd händelse som individen exponeras inför. / The purpose of this study is to generate knowledge about how men handle adversity. By using aqualitative method, we conducted semi-structured interviews with four men, which gives us access totheir perspective on dealing with adversity. The results are then based on the men's responses to theinterviews and then analyzed on the basis of the theoretical frameworks SOC (sense of coherence) andIlleris theory of learning. The results show that men's ways of dealing with adversity vary, while it ispossible to distinguish factors that are common to all men. Social support and personal strategies arecommon factors, which recur to varying degrees in men's accounts of how they have dealt withvarious adversities. Despite the fact that social support is prominent in the collected interviewmaterial, three out of four men state that they do not turn to significant others when they feel theworst. The reason for this is not to strain the surroundings. Alcohol use is also to some extentprominent as a way of dealing with adversity in the past, but also as a continued approach inindividual cases. All of the men have found their adversity meaningful over time, and several describehow the event has been a reason to get involved in issues and events related to each adversity.Common to men was the view of adversity as two-dimensional, which means that an event can beperceived as challenging or faced with an event that is uncontrollable. The results also show adversityin which, on the one hand, something the individual is involved in, and on the other hand, anunforeseen event to which the individual is exposed.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-215244 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Aktner, Ida, Orfanidou, Madeleine |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds