Internationell och svensk forskning om betalt hushållsarbete visar att yrket är kvinnodominerat och utgörs av en ökad andel migranter. Främst internationella studier har uppmärksammat hushållsarbetares och migranters problematiska arbetssituation och arbetsvillkor samt avsaknad av rättigheter. Då den svenska forskningen kring detta är begränsad vill vi med denna studie höja några migrerade hushållsarbetares röster i städbranschen i Stockholm. Syftet är att undersöka hur deras yrkesidentitet skapas, hur de upplever sin arbetssituation, kundrelationer samt relation till lagstiftning. Detta problematiseras med hjälp av ett intersektionellt perspektiv som möjliggör en flerdimensionell maktanalys där genus, etnicitet och klass kan studeras som sammanlänkande maktstrukturer. Studiens empiriska material utgår från fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med två kvinnliga städare, två kvinnliga egenföretagare samt en manlig arbetsledare, alla av etnisk minoritet i Stockholm. Resultatet visar att många aspekter av deltagarnas arbetssituationer och kundrelationer upplevs som negativa, medan yrkesidentitet skapas både positivt och negativt och kunskapen om lagstiftning är begränsad. Dåliga arbetsvillkor, låga löner, låg status, avsaknad av statistik och kontroll av lagar inom städbranschen och hushållsarbete i synnerhet kan med ett intersektionellt perspektiv ses som konsekvenser av hur etnicitet och genus skapar ojämlika villkor på arbetsmarknaden för olika grupper.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-56821 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Jansson, Malin, Engman, Lina |
| Publisher | Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds