Uppsatsen söker utveckla vilka svårigheter som kan uppstå vid ledning av en allvarlig händelse och utforskar dessa djupare för att se varför de uppstår. För att göra detta nyttjas en välanvänd implementeringsteori av Lundquist där tillämparen står i fokus. Teorin utgår från att implementering endast kan ske om tillämparen förstår, kan och vill utföra uppgiften på rätt sätt. För att med ett breddat perspektiv få svar på vilket eller vilka av det tre villkoren som förklarar bristerna vid ledning av en allvarlig händelse har det gjorts intervjuer med ambulanspersonal på ambulansstationen i Umeå och dessa har kompletterats med en genomgång av KAMEDOrapporter. De har sedan kategoriserats och tematiskt analyserats för att nå svar på frågeställningarna. Rapporterna genererade fem kategorier: dokumentering, samverkan mellan olika organisationer, kommunikation, fördelning till sjukhus och tydlig ledning. Intervjuerna lyfter utöver detta framförallt svårigheten att få kontroll över situationen och ha förmågan och möjligheten att ta ett steg tillbaka från det medicinska arbetet och tänka ett steg framåt. Vidare bekräftar intervjupersonerna de fyra kvalitetsindikatorerna som identifierats som bristande i tidigare studie. Anledningarna framstår främst som resursbrist i form av utrustning och personal samt möjlighet till repetition kombinerat med en ovilja att följa konceptet fullt ut i alla situationer. Detta trots att det i tal uttrycks en positiv inställning och en vilja att följa konceptet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-162536 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Hartikainen, Johanna |
| Publisher | Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds