Taligenkänning kan användas inom hälso- och sjukvård för att effektivisera och minska kostnader genom att det går snabbare att diktera och slutsignera journalanteckningar och att man inte behöver använda sig av transkriptionstjänster. I dagsläget används det särskilt vid röntgenmottagningar som helt eller delvis övergått till detta. Taligenkänningsprogram kan inom hälso- och sjukvård komma att användas av många olika användare med olika kunskaper vilket kan göra att det är svårt att implementera på bred front i en verksamhet. Små misstag i en text riskerar att få stora konsekvenser och kan innebära att mer tid går åt till att rätta misstag eftersom ett felaktigt ord riskerar att ge stora konsekvenser för vilken diagnos som ställs. Det krävs att man är noggrann vid korrekturläsning och har goda kunskaper i att ta till sig skriven text. Användarnas förkunskaper kan också påverka deras attityder till, och deras vilja, att använda taligenkänning. I denna studie undersöks implementeringen av taligenkänning på en röntgenmottagning vid ett av landets större sjukhus och personalens erfarenheter av att använda detta i arbetet. Respondenterna uttrycker förståelse för varför man använder sig av taligenkänning och är i huvudsak positiva till detta. De flesta erfar inte att det kräver några större förkunskaper även om det tycks finnas en önskan om uppföljning och mer kontinuerlig information för att kunna använda programmet optimalt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-209623 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Lövdahl, Mia |
| Publisher | Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds