De senaste åren har det skett en nedprioritering av risk- och krisföreberedande arbete på kommunal nivå, främst gällande naturkatastrofer. En av anledningarna till detta är att de kommunala medlen prioriteras mot andra saker som exempelvis skola, vård och omsorg. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärdomar och förmåga rörande hanteringen av naturkatastrofer på olika myndighetsnivåer i Sverige. Lärdomar studeras utifrån ett verkligt exempel: skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Huvudfokus för uppsatsen är att studera Uppsala kommuns förmåga att hantera en eventuell framtida naturkatastrof. För att undersöka syftet används två teoretiska modeller: Framgångsfaktorer för krishantering samt DROP-modellen. Framgångsfaktorerna används sedan för att se om lärdomar har inhämtats ur skogsbrandskatastrofen. Uppsala kommuns förmåga analyseras genom DROP-modellen, som delas in i ett antal steg. Den kommunala förmågan analyseras i varje steg i modellen för att diskutera om motståndskraft mot en eventuell naturkatastrof finns. Resultatet av undersökningarna visar att lärdomar kan inhämtas från skogsbrandsstudien, men det som är avgörande för om lärdom verkligen tas är om myndigheterna själva aktivt väljer att ta åt sig av erfarenheterna. Dock är det osäkert om Uppsala kommun har förmåga att klara en eventuell naturkatastrof, då det finns prioriterings- och tolkningsproblematik i det beredskapsförebyggande arbetet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-244751 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Runesson, Elin |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.0021 seconds